Tiedot

Sukulainen(?): Pernajan kirkkoherra Jakob Skogman 9007 (yo 1771, † 1807).

Viittauksia: HYK ms., Index s. 172b. — V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 84 (XX); Uppsala universitets matrikel I 1595–1700 (utg. A. Andersson et al., 1900–11) s. 207; A. Jörgensen, Nyländska avdelningens matrikel 1640–1868 (1911) #66; Akademiska konsistoriets protokoll IX 1671–1672 (Uppsala 1972) s. 175 (22.11.1671, Proponerade Magnif. Rector, att en studiosus finne Matthias Sko[g]man benämd, supplicerar till Consistorium, att han må få stipendium, effter han fattig är, och gärna will hålla wid studierne. Resolutio. Han söker inspp. och låter examinera sig i den facultet han slår sig till, så kan han blif:a accommoderat på ordinarie wijs, med stipendio eller Communitetet, när inscriptio skeer), 196 (10.1.1672, Angaf M. Rector om en studioso Finnone Matthia Sko[g]man benämd, som är heelt fattig, och i höstas till födan intet hade mehr än ½ t:a strömming, är nu i sin fattigdom infallen i melancholie, lagt sig till sängz förste adventz söndagen, legat uthan maat och dryck, och det than någon menniskias wetskap, till fierdedagz qwällen. Men då hans wärdzfolk hafwa i medler tijdh frågat effter honom, effter lukorne stodo igen, hafwa alltijd hans landzmän swarat, att han war bortreest till en fru [Sigrid Horn, f. Bielke], som han predikade hoos. I medler tijd fatta de misstankar om denne hans bortresa, effter ingen hade sedt när han bortreste, eller han der om sagt någon till, derföre gå de till och taga en smed, som kunde dirka upp dören, rädandes att han låge död der inne. När smeden updirkade dören, låg haspan på, att han måtte så hårdt ryckia, att märlan flög sönder. När dhe inkommo, låg han i sängen, och hade jempte sig på bänken någre spike strömingar och en wattnkanna frusen på bordet. Så hade han närdt sig hela månadz tijden ther han legat hafwer. När the togo honom, (effter han låg stilla) menandes att han war död, rörde han sig, der af alla qwinfolken förskräcktes, och lupo på dören, då han å nyo upsprang och slog dören till om sig. Då kom wärden Johan Siwert och klappade, bidiandes honom upläta, det han omsider giorde. När han tillspordes hwij han så låg? sade han sin fattigdom wara der till orsaken, effter han intet hade att föda sig med. Der på lät hans wärd reda maat åth honom, göra eld och laga om honom. Nu är han i sådan melancholie fallen, att han troor all maat wara förblandat med förgifft, anten hans landsmän eller wärdzfolket honom den sända. Hafwer och wärden sagt i går, att han begynner så yr warda, att de troo sig intet att wårda honom, rädandes att han springer i åån, eller eljest gör af med sig. Consistorium behiertade mycket dennes elände och fattigdom, bewiljandes honom 10 d. smt. af cassa studiosorum till hielp, och lofwas mera om så omtränger, sampt Communitetet, så snart han blifwer så frisk, att han kan uthgå), 201 (24.1.1672, Talte M. Rector om, att skäliget wore den finnen, Sko[g]man blefwe accommoderat med Communitetet, item lappen, och Wibblingen ... Sko[g]man kommer och in fac. theol. till Communitetet), 213, 227 (13.3.1672, Proponerade M. Rector om den siuke studenten Matthia Skogman, effter han intet har kunnat gå på Communitetet, så har M. Rector för sin afresa till Stockholm gifwet honom 3 rdr till hans uppehälle, wedh- och skoköp, det hans Magnif:ns begärer honom af cassa studd. bestås, hwilket bewiljades. Sedan frågade M. Rector huru man widare skal med honom umgå, effter han intet will gå på Communitetet, uthan söker på annat sätt blifwa uppehållen, så länge öpen watnet blifwer, då han säger sig wilja resa hem till Finland. Och berättades om honom, att han mycket eländig är, och att folket, som honom sköta, blif:a otolige öf:r honom. Prof. Gartman refererade, att h. Gustaf Horns grefwinna [Sigrid, f. Bielke] har sagt, när h. Gartman war i Stockholm hoos henne, det hon will hafwa bekymber om honom, skicka honom kost och penningar, effter han är hennes bondeson, och har predikat för henne någon tijd. Slötz att man skrifwer bem:te grefwinna till, och recommenderar honom till det bästa), 234 (20.3.1672, Sko[g]man begärer Communitetet), 246, 276 (19.5.1672, Proponerades om den studenten Sko[g]man, att han nu åter så swag är af sitt förre melancholie, syntes bäst man kunde med någon säker farkost få skicka honom öfwer till sin fädernes bygd, och tycktes wara bäste förslaget genom Prof:n h. Gartman sökia hoos feldtmarskalkinnan [Sigrid Horn, f. Bielke] på Kankas, som har förr waret bekymbrad om denne Sko[g]man, att han finge på hennes skuta följa öfwer till sine. Slötz att Notarius M. Micrander förmår Prof. Gartman till att skrifwa bem:te frun der om till, effter Professoren hoos henne wäl bekant är), 282 (28.5.1672, Bewiljades den hufwudswage Sko[g]man 4 dr smt. i resepenningar här ifrån, och 6 dr smt. i förbehåll, att hielpas, om någon skulld effter honom fordrat blifwer), 284, 288 (12.6.1672, Proponerade Rector att de 2 wachtdrengiarne, som hafwa fölgt Sko[g]man till Stockholm, begära någon wedergällning för sitt omak och beswär. Resolutio. Bewiljas dem 3 caroliner hwardera), 295, 314, 315 (30.10.1672, Talte D. P. Rudbeck om Sko[g]man, att han alt för illa och oskäligt far fram i Communitetet, wistas der dagar och nätter, der igenom han förorsakar en stor stank, af hwilken dhe andra beswäras. Consistorium war illa till fridz öfwer denne Sko[g]man, och wiste intet rådh med honom. Doch slötz, att Cursor befaltes skaffa honom någorstädes en cammar, der han wara kunde. Det och så skedde), 327 (13.11.1672, gifwer och dhe tekn nu, som han skulle blifwa hufwudswag igen), 329 (13.11.1672, icke heller nu ätet på 20 dagar ... Resolutio. Det skal säyas honom, att om han icke förhåler sig skäligen på Communitetet, så skal han i dårhuset), 337 (4.12.1672, Bewiljades Sko[g]man till wedh och andra nödtorffter 4 dr smt.), 339; Akademiska konsistoriets protokoll X 1673 (Uppsala 1972) s. 25, 69 (16.3.1673, att den finske studenten Sko[g]man, begynner nu igen, sedan han för en liten tijd af Rectore och insp. stipp. war åthwarnat, på Communitetet wara mycket otijdig, så att de andre communitisterne högt öfwer honom sig klaga), 75, 84 (9.4.1673, Matthias Sko[g]man inkom, anklagade Andr. Skultz, att han hafwer kallat honom tiuf och skälm, föruthan månge andre injurier han honom tillförenne tillfogat hafwer, med de andra på Communitetet, som honom ha taget i håret, beropar sig hela disken till wittne. Alla de andra inkommo, men nekade alla samptl. det hördt att Skultz hade kallat honom tiuf eller skälm, men honom som offtast öfwerfallet dem somblige med hårdrag, en annan med knifzhugg, för somblige wändt upp nid på faten, som något hwar berättade. Consist:m tycket bäst wara, att låta honom här ifrån resa, och nu råda honom med första öpen watn fara hem till sin biskop, då honom gifwes en god recommendation, så kan han få komma till tienst. Detta förehöltz honom widlyfftelig, och slötz, att han förlofwas der på till första öpen watn, och förhielpes med promotorial till sin biskop. Skoman inkom och förehöltz detta. Han swarade sig icke kunna upläggia sig emot sina præceptores, doch icke wilja resa till Finland, men begärer testimonium, att få resa hwart han will, hwilket lofwades), 93 (7.5.1673, Påminte Rector, att Sko[g]man r sagder ifrån Communitetet när öpen watnet skulle bli, nu är det reda), 119 (11.6.1673, Proponerade Rector, att h. Ol. Rudbeck klagar öf:r det Skogman nu åter lägger sig in på Communitetet, ehuruwäl han war längesedan upsagder der ifrån; item sal. Bringii son. Om Skogman berättade Rector, att då han först sades der ifrån, war han borta i 8 dagar; då han igenkom, har han sagt sig gått i skogen och ätet safwa och syren på marken. Consist:m war bekymbrad om denne karlen, wäl seendes honom af treskheet och ensinnigheet så låta. Resolutio. Consist:m låter sättia par karlar för Communitetz dören som hindra honom gå der in, och säya honom, att han skal resa här ifrån; dhe samma säya och Bringium der ifrån), 152 (13.8.1673, Proponerade Rector om Skogman, att han kunde få något af fisco studiosorum. Om honom discurrerades mycket, och förmentes att till hans biskop i Wiborg skulle skrifwas, att han honom hemfordrar, och skaffar honom någon lägenheet, ty Consistorium finner swårt hålla honom alla sina dagar. Hans wärd har klagat det andre studenter intet wilja bli i gården för hans skull. Resolutio. Man sänder honom hem till sin fädernesort, och skrifwer magistraten i Wiborg till, att dhe hålla honom qwar hemma, ty här kan han intet uthrätta, och här kan man honom af fisco studd. intet hålla), 170, 172, 181 (13.9.1673, Proponerade Rector, att Carstenius 1743, som tilskrefz om Skogman, genom sin skrifwelse swarar, det han intet kan öfwertala någon af Wiborgz skepparne till taga emot honom, effter dhe alt för wäl kännan, utan råder oförgripel. att Consistorium skrefwe öfwerståthållaren till, att skepparen befalles taga honom emot), 190, 195 (5.10.1673, Skogman begärer nu instanter viaticum här ifrån ... Resolutio. Bewiljes honom 84 dr kmt. in alles, der af hans gäld här kan betalas, det öfrige blir till hans försörgning på resan, och lofwade Quæstor gifwa honom der på zedel till Stockholm, allenast någon liten handpenning får han här. Recommendation till Wiborg synes och kunna unnas honom, men om han skal kunna recommenderas tanquam idoneus ministerio ecclesiæ, lämna närwarande Professores till theologorum omdöme), 234, 242 (22.11.1673, Slötz att ett tacksäyelsebref skall skrifwas till slotzbefallningzman i Stockholm för det omak han har hafft med Skogman); A. Tering, Album Academicum der Universität Dorpat (Tartu) 1632–1710 (1984) #1070. — M. Akiander, Herdaminne II. BNF 14 (1869) s. 143; A. R. Cederberg, Suomalaiset ja inkeriläiset ylioppilaat Tarton ja Tarton-Pärnun yliopistossa vv. 1632–1710. SSV 23 (1939) s. 64.