Helsingin yliopisto

Tiedot

Yo Uppsalassa 7.7.1669 Hans Murich Johannes Andreæ, Ostrobotniensis U325. * 1651. Vht: kokkolalainen kauppias Anders Filipsson Murick († 1677) ja Klara Mattsdotter Tast. Uudenkaarlepyyn triviaalikoulun oppilas. Ylioppilas Uppsalassa 7.7.1669 Johannes Andreæ Morick O.Bothniensis. Novo Karlburgo venit munitus testimonio. \ I Lib. præl 1673 Murich och Myrich. Respondentti Uppsalassa 20.11.1675, pr. kaunopuh. prof. And. Norcopensis. — Kaivosinsinööri Falunissa. Uppsalan yliopiston matematiikan apulainen 1678. † Uppsalassa 31.12.1679.

Eno: Kokkolan kappalainen Johan Tastenius 930 (yo 1652, † 1666).

Viittauksia: KA mf. ES 2026 (qq 1) Kokkolan käräjät 19.–20.2.1678 f. 29 (Sahl: Anders Murichz Enkias hustro Clara Tastz käran till Lars Larsson Murich, Om Tiugo Kappar Spanmåhl), 29 (Sahl: Anders Philipssons Murichz Syster Sigridh Philipzd:r Fordrar aff Murichz Hustro Clara Tast någon Låth Arf, Effter sine Föräldrar, af halfwa Muriche hemmaneth, som Murichen från Lars Larsson på sin och sine medh arfwingars wegnar Vunnit haf:r); KA mf. ES 2032 (rr 12) Lohtajan käräjät 14.–15.2.1671 f. 528v (Borgaren i GCarlby Anders Murik), Lohtajan käräjät 10.–11.8.1671 f. 782; KA mf. ES 2033 (rr 13) Kruunupyyn käräjät 16.–18.2.1674 f. 659; KA mf. ES 2033 (rr 14) Kokkolan käräjät 8.–9.4.1675 f. 127v (Handelsmannen Anders Murick inlade een skrifft af innehåldh, att han medh sine Samsyskon will inlösa Murick hemmanet i Nederwetillby, som hans Syskonebarn Lars Larson nu åboor, efftersom Muricke till samma hemmanet så när som Lars arffallen är, tillbiudandes fördenskull å sine och sine medh Syskons wegnar åth Lars 1000:de Dal:r K: M:tt för hans andel till hemmanet, och all hans prætention och rättigheet ... Häropå förklarade Lars Larson, seijandes sigh intet kunna gifwa sine medh arfwingar mehra ähn hemmanet i löst och fast kan wara wärdt, förmehnandes sigh fram för Anders Murick /: som är borgare i Staden och drifwer stoor handell der af han nogsampt sin nähringh hafwer :/ wara närmare, att besittia sin faars Skattehemman och deraf giöra uthlagor till H: K: M:tt och Cronan, helst han mången trott stundh der på hemmanet taget och sin Ungdoms åhr medh swårt Arbete dher förnött hafwer ... bewilliades Anders Murick een ny wärderingh och skiffte af Rättens medell på Murikz hemmanet); KA mf. ES 2039 (rr 33) Kokkolan ja Kälviän käräjät 16.–17.9.1696 s. 312 (Michell Michellsson Snare beswärade sigh öfwer Anders Philipsson Murick som skall han öfwerfallit honom i desse dagar med några otijdige skälls ord); KA mf. ES 2039 (rr 34) Lohtajan käräjät 14.–15.1.1697 s. 68 (Får detta Rådmans ifrån G:Carlby Daniel Bockmöllers (katso 3484) Änckia dygdesamme hustru Margareta Murick upwijste genom Bårgaren Carl Reenholltssonn denne Rättz resolution af Åhr 1688 d: 18 Januarij, derutinnan hennes Sahl: Man Mårthen Simonssonn Mieckojas Ägendomb i lööst och fast, emoot dess prætention till hypoteek improtocollerat blifwer), Kalajoen käräjät 18.–19.1.1697 s. 87 (Handelsman Andreas Kempe (katso 2170) Insinuerade i Rätten på sin Swärmoders dygdesamme hustru Margaretha Myrichs wägnar een Räckning, förmedellst hwilken hon af Påhl Juwala 56 d:r 12 ½ ö: k:m:t fordrar). — V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 124 (XXIX), 150 (XXXV); V. Lagus, Studentmatrikel. Supplement (1906) s. 30 (XXXV); Uppsala universitets matrikel I 1595–1700 (utg. A. Andersson et al., 1900–11) s. 204; A. Luukko, Pohjalaisen osakunnan nimikirja I 1640–1713 (1946) s. 243; Akademiska konsistoriets protokoll VIII 1667–1670 (Uppsala 1971) s. 332 (20.4.1670, Inkom Jonas Petrejus 1754 Nylandus emot Andream Bolhemiun en Smolandum, som hade emottaget en ung pilt af Ostro Bothniensibus, Hans Murich wid nampn att informeras, på sin lön föruth taget 50 dr kmt. och 3 rdr in specie, men fadren sielf sedan för dhe orsaker som finnas i Petreji fullmacht af den 24 Sept. 1669. skildt sin son ifrån Bolhemio och stäldt honom i Petreji händer, giort Petrejum fullmächtig att igenfordra ber:de penningar af Bolhemio; det han nu lagligen i Consistorio giorde, berättandes huru han war kommen till denne pædagogie. När jag kom till Stockholm Mathzmässetijden sidst in Septembri nästförledne, blef jag kallad på en skutha, der mig refererades af denne mannen i Gamble Carlby Anders Philipson Murich, att hans son Hans war på ett sig misshageliget maneer genom en skrifwares Canuti Böös wid nampn recommendation i Stockholm allenast kommet der till, han intet sedan läst för honom, reest ifrån honom och lemnat honom uthan inspectore eller någre syslors föresättiande, förbudet honom bekänna sig för en OstroBothniense, uthan kallat sig en Calmariensem då han deponerades; derföre Anders Murich mig denne fullmachten gaf, och i mine händer sin son förtrodde, jag och strax wid min ankompst togh honom till mig. Bolhemius swarar sig hafwa antaget discipelen effter Canuti Böses recommendation, hwilken hade skrifftelig fullmacht, som copien der på af den 12 Julij 1669 wijsar af bem:te Anders Philipson honom gifwen, att föresee hans son med en skickelig informatore. Wijste och fadrens eget bref af den 12 Sept. som alldeles gillade Bösens disposition ... Delibererades fördenskull om saken, antingen hon skulle suspenderas eller slijtas, effter fullmachterne woro emot hwar annan ... Resolutio. Emedan någon widare uplysning fordras till sakens fullkomlige kundskap, upskiutes med decisionen till klarare documenters och wissare skiäls inkommande), 423 (19.11.1670, Inkom studiosus Jonas Petræus och på sin principals Anders Philipsons Murikz wägnar anklagar studiosum Bolhemium); Akademiska konsistoriets protokoll IX 1671–1672 (Uppsala 1972) s. 207; Akademiska konsistoriets protokoll X 1673 (Uppsala 1972) s. 40, 54; Akademiska konsistoriets protokoll XI 1674–1675 (Uppsala 1973) s. 25, 255, 272, 288, 321; Akademiska konsistoriets protokoll XII 1676–1677 (Uppsala 1973) s. 198, 338 (5.9.1677, Joh. Myrich [Murich] inskrefs till stipend. duplex in mathesi, uthi Andreæ Rhodiins ställe); Akademiska konsistoriets protokoll XIII 1678–1679 (Uppsala 1974) passim; Akademiska konsistoriets protokoll XIV 1680–1681 (Uppsala 1974) s. 100, 201, 202, 299, 357. — J. Schefferus, Svecia literata (1680) p. 324; J. H. Lidén, Catalogus disputationum I. Disp. Upsalienses (1778) p. 362; J. J. T[engström] (utg.), Utdrag rörande Finland, utur de otryckta delarna af A. A. von Stiernmans Bibliotheca Suio-Gothica. Suomi 4 (1844) s. 286 (Johannes Murich); K. G. Leinberg, Dissertationes academicæ Fennorum extra patriam. BNF 58 (1900) #30; A. R. Cederberg, Reunamuistutuksia Vilhelm Laguksen Turun yliopiston ylioppilasluetteloon. Genos 15 (1944) s. 8; Suomen kansallisbibliografia 1488–1700. SKST 642 (toim. T. Laine ja R. Nyqvist, 1996) #869H (‡), 972, 2686, 2716R.

Päivitetty 20.12.2023.

Lähdeviite

Yrjö Kotivuori, Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852: Hans Murich. Verkkojulkaisu 2005 <https://ylioppilasmatrikkeli.fi/henkilo.php?id=U325>. Luettu 8.9.2024.

Ks. myös viittausohje.