Tiedot

Lanko: Maalahden kirkkoherra Anders Gedda U577 († 1724).

Viittauksia: HYK ms., Index s. 202b; HYK ms., Pohj. osak. matr. #326; KA valtakunnanregistratuura 20.4.1697 f. 192 (Landtmätare fullmacht för Gustaf Ulfstadius ... Wij Carl etc. Giöre witterligit att såssom medelst Jonas Gäddas (katso U577) dödelige frånfälle ordinarie Landtmätare beställningen i Österbottn är kommen at blifwa ledigh och hoos Oss till des ersettiande för dess förwärfwade skickelighet uti berörde stycker underdånigst recommenderes och föreslås Landtmätaren Gustaf Ulfstadius ...), 5.7.1697 f. 436 (Till Landzhöfding Ehrenschöld Swar, angående Successionen effter ordinarie Landtmätaren i Österbottn); KA mf. ES 2088 (ss 21) Mustasaaren käräjät 14.–15.8.1699 s. 240 (Landtmätaren Wälbet:de H:r Gustaff Ulstadius insände uti Rätten een skrifft hwar medelst han föredragar, det han af Anders Persons Broddz hemman i Biörköön som honom till aflööning indelt blifwit, skulle hafwa något Anseenliget på sin Ordinarie Löön att bekomma); KA mf. ES 2088 (ss 22) Maalahden käräjät 11.–12.1.1700 s. 55; KA mf. ES 2089 (ss 22) Maalahden käräjät 28.9.1700 s. 1006; KA mf. ES 2089 (ss 23) Maalahden käräjät 15.3.1701 s. 512; KA mf. ES 2091 (ss 27) Maalahden käräjät 11.3.1705 s. 1410; KA mf. ES 2092 (ss 28) Maalahden käräjät 19.3.1706 s. 365 (Lendzmannen Johan Lindman, anförde det Sahl: Landtmätarens Jonas Geddas Enckia dygdesamma hustru Cicilia Grubb hafwer uti Solfwoby bygt sin gård, och är byen till præjudice i det hon icke allenast låter hugga weed och timber med mehra uti bysens samfälte skogh, och nyttiar Fiskewatnet, utan och drifwer sin Booskap uti Bysens samfälte mulbete, Så skall och bem: Enckia jempte sin dotter Sahl: landtmätarens Gustaf Ulstadii effterlefwerska Madam Chatarina Gedda tillgripet något timber som bem: Uhlstadius i sin lijfztijd till Crono hemmanetz, som han åbor, reparation låtet hugga, för uthan alt detta skola mehrbem: Enckior hålla Krögerij med Öhl och Brenwins Salu, Anhåller fördenskuld Lendzmannen på Crono hemmanens wägnar att ett slijkt Enckiornes förfarande på Bysens ägor, beöhrigen må blifwa hämmat och förekommet, och att de med alt Krögerij måtte afstå); KA mf. ES 2092 (ss 29) Maalahden käräjät 24.1.1707 s. 47, Maalahden käräjät 9.–10.10.1707 s. 990; KA mf. ES 2037 (rr 26) Iin käräjät 15.–19.2.1689 s. 163 (Sahl: Pastoris Mag: Andræ Ulstadj Enckias Son Gustavus Ulstadius Inlade i Retten een Lista af 177 D: 30 ö: Kopp:r Myntz Innehåldh herflytande af åtskillige bönder å sigh samkade rest af Pastoralierne); KA mf. ES 2039 (rr 32) Limingan käräjät 5.–8.8.1695 s. 181 (Inkom Landtmätaren wällbetrodde Gustaff Ulstadius medh berättelsse, huru såssom förledne wåhras då Kyrkioheerdens här i Limingå Sochn Ehrewyrdig och Högwällärde Mag:r Laurentij Lithovij 1321 dotters bröllop i Prästegården hölltz skall ett Sölfstoop der sammastädes bortstulit blifwit, och ...); KA mf. ES 2040 (rr 35) Limingan käräjät 22.–25.8.1698 s. 846 (Landtmätarens wälb:de Gustaf Ulstadii wittnesbörd eller Extract af dess Geometriske affrittning de dato d: 16 etc: Augusti A:o 1697). — V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 210 (XLV), 219 (XLVI); V. Lagus, Studentmatrikel. Supplement (1906) s. 38 (XLVI); Uppsala universitets matrikel I 1595–1700 (utg. A. Andersson et al., 1900–11) s. 290; A. Luukko, Pohjalaisen osakunnan nimikirja I 1640–1713 (1946) #326; Akademiska konsistoriets protokoll XIX 1688–1690 (Uppsala 1976) s. 359 (14.3.1690, Noach Dandnels dräng Erich Erichson inkom emoot studd. Gustavus Ulfstadius och Ericus Wallenius 3815 O-Bothn. sägandes Erich Ersson sig om det slagzmåhl som dem ewara förlupet på gatan wara förlijkt. Drängen befaltes göra här om en sanfärdig relation. Jag körde uth med ett lass genom tullportten och då iag kommer stå dhe och hafwa giordt snöbollar tillredz ...), 425 (16.8.1690, katso U483); Akademiska konsistoriets protokoll XX 1691–1694 (Uppsala 1976) s. 140, 219 (7.12.1692, Gustavus Ulstadius OBothn. begär disputera de oceano), 447. — J. H. Lidén, Catalogus disputationum I. Disp. Upsalienses (1778) p. 501; C. H. Strandberg, Åbo stifts herdaminne II (1834) s. 124 (Rectores Pædagogiæ i Gamla Carleby. Gustavus Ulstadius, synes vid denna tjenst 1685. Tämä Pohjalaisen osakunnan matrikkelista peräisin oleva tieto on todennäköisesti virheellinen); V. Ekstrand, Svenska landtmätare 1628–1900 (1896–1903) s. 239 #2939; K. G. Leinberg, Dissertationes academicæ Fennorum extra patriam. BNF 58 (1900) #36; E. O. Vaajakallio (toim.), Suomen maanmittarit 1628–1928 (1929) #27; E. Suolahti, Porvarispoikien opinkäynti (1946) s. 225; J. Vallinkoski, Turun akatemian väitöskirjat 1642–1828. HYKJ 30 (1962–66) #928G; Sursillin suku (täyd. ja toim. E. Kojonen, 1971) #3912; Suomen kansallisbibliografia 1488–1700. SKST 642 (toim. T. Laine ja R. Nyqvist, 1996) #4285R.