Tiedot

Setä: Tukholman suom. kirkkoherra Tomas Gestrinius U409 († 1699).

Poika(?): lippumies Adolf Johan Gestrin 6381 (yo 1737, † 1743).

Lanko: Padasjoen vt. kirkkoherra Erik Hofflin 4843 (yo 1704/05).

Viittauksia: HYK ms., Index s. 71a; HYK ms., Viip. osak. matr. I #394; KA valtakunnanregistratuura 1.6.1689 f. 642 (Swar till Öfwersten Arfwed Horn med Collation för [Capelanen i Helsingfors] H:r Nils Gestrinium på Cumois Pastorat etc.), 16.11.1693 f. 687 (Till Landzhöfd:n Bonde för Kyrkioherden i Chumois ... Wij förnimme att kyrkioherden uti Chumois ännu intet är blefwen försedd med Prästebohl, oachtat Wij allaredan d. 27 Novemb. 1680 därom monde beordra då warande Landzhöfdinge där i orten: Altså är här medh till Eder Wår nådige willie och befalning, att I låten uthsee någon tienlig lägenheet där i Sochnen som honom till Prästebohl må kunna anslås); KA mf. ES 1884 (ll 8) Espoon käräjät 23.–25.2.1688 f. 55v (Regementz Pastoren Wördige H:r Nicolaus Gestrenius Insinuerade heredz Rättens branstodz bewilning af den 18 Aug: 1687 uti Sibbo gifwen hwar med Corneten Welb: Petter Rutenhielm 8 ö: S:m:t bewillies till skadestånd); KA mf. ES 1722 (bb 11) Helsingin pitäjän ja Sipoon käräjät 9.–10.2.1685 s. 11 (å herren Öfwerstens [Welborne H:r Arfwedh Gulldenärs] wegnar des Fulmehtige H:r Nils Gestrenius); KA mf. ES 1723 (bb 14) Padasjoen ja Kuhmoisten käräjät 16.–17.2.1693 s. 111 (Emedan som Kyrckioheerden i Kuchmois H:r Nils Gestrenius nu för Rätta sigh har föreenat medh Ombodzmannen Petter Bux om des Bördzrätt hemman i Päjälä by och Cuchmois Sochn af 1 ½ ö: Landh); KA mf. ES 1725 (bb 18) Padasjoen ja Kuhmoisten käräjät 8.–9.2.1697 s. 124 (Kyrckioheerden Ehrewördige H:r Nils Gestrinius före drogh Rätten huru som forna tjder Kuchmois by af godh willia cederat ifrån sine ägor een Holma till Prästegården dersammestädes att opgiöra sigh der åker); KA mf. ES 1725 (bb 19) Padasjoen ja Kuhmoisten käräjät 19.–20.1.1698 s. 47 (D:nus Studiosus Gabriel Castelius 4102 berättade sigh hafwa att fordra aff Kyrckioheerden Ehrewördige H:r Nicolaus Gestrenius för des Barns information 44 D:r Kopp:r m:t); KA mf. ES 1726 (bb 22) Padasjoen ja Kuhmoisten käräjät 8.7.1702 s. 150 (ogiffte Personer Arfvedh Gestrenius och Agnetha Jörensdotter i Tapiala, hwilka första gången försedt sig medh lönskeläger ... För Belägrarens böter Caverade fadren Kyrckioheerden Ehrewyrdige H:r Nils Gestrenius), 155, 162; KA mf. ES 1729 (bb 29) Padasjoen ja Kuhmoisten käräjät 14.8.1709 f. 100v, Padasjoen ja Kuhmoisten käräjät 23.–24.11.1709 f. 173v (Fendrichen Nils Gestrin); KA mf. ES 1240 (g 14) Helsingin RO 14.1.1689 (Då hans Ehrewördigheet Kyrckioheerd:n höglärde Mag: H:r Andreas Ignatius 1904 Jempte H:s wördigheet wällärde H:r Nils Gestrenius woro upkallade til at giöra een wiss Relation huru det måtte blif:a medh Caplans tiensten här i Staden som här til warit vacant ..., 8.5. Cappellanen wyrdige och wällärde H: Nicolaus Gestrenius begierte det måtte ad Notam tagas att han Caplans tiensten alt sedan d: 6 Nästleden Jan: till denne dagh förrättadt. 10.5. Kyrckioherden höglärde Mag: Andreas Ignatius blef tillfrågadt hwarföre H:r Nils Gestrenius upsagdt Caplans tiensten här i Stadhen och hwadh orsaken der till är, Kyrckioherden swarade sigh ingen orsaak här till wetta emedan han ingen tienst giordt för Kyrckioheerden utan Kyrckioherden wid tilfälle mehra tienst giordt för honom, men Klåckaren skall förledne Onssdagz berrettadt at Caplan H: Nils skall hafwa sagt sigh intet wilja komma i Choren och någon wijdare tienst här i Församblingen giöra, der på haf:r han gååt om Christi himmel färdz dagh utan kappa i kyrckian och satt sigh i Borgare Bänckiarne gendt emot Predickstohlen. 11.5. Cappellanen H: Nicolaus Gestrenius blef framkallat och af Rätten tilfrågat hwarföre han will öfwergifwa sin tienst och Församblingen, der på Förklarade sigh H:r Nils således, at han icke hafft i sinnet at öfwergifwa tiensten ell:r Försambl:n men medan en wäxt eller bolda haf:r satt sigh in på halsen under hakan att han eij kunnat häffta kappbandet till, hafwer han dagen för Christi himmelfärdz dagh sagt till Klåckaren att han ingen tienst om Christi himmelfärdz dagh kunde giöra, och såsom tijden på åhret nu allareda Förbij är, på hwilcken Prästerskapetz lägenheter och wilckor pläga Muteras, will fördenskull H:r Nicolaus wetta huruledes han framdeles må blifwa underhållit och försörgdt, berättandes att Kyrckioherden förtager honom Barnlijkstohlarne och Christningz Penningarne, påståendes at han må Niuta de förmåhner som des Antecessor H:r Joseph Auricola 2498 åthnutit eller och der Kyrckioherden will afstå alla Lijk Stohlarne för barn á 6 åhr så och Barn Cristningz Peng:r och 1/3 af hustru Inledningz Penning:r, så och när Någon begiärar honom att besökia de Siuka och giöra lijk Predikning:r må han det som der faller sielfwan få behålla och åthniuta. 2.9. Wördige och wällärde H:r Nicolaus Gestrenius kom för Rätta, och begierade at Stadzens Borgerskap måtte upkallas och giffwa witzordh huruledes han sedan han Capplans tiensten här antogh, sin tienst förrättadd hafwer, hwilcka och så många som tilstädes woro ehnhälleligen bekiende at h:ns wyrdigheet så wähl som Kyrckioherden berömligen medh all flijt sin tienst Förrättadt, önskandes at de länge måtte få dem behålla, sadhe och Någre af Finske Borgerskapet det de mehra tienst nu än tilförene åthnutit det h:ns wördigheet begierade ad Notam tagas måtte och honom ett Extract af Prothocollet meddehlas. 9.9. ...); KA mf. ES 1241 (g 23) Helsingin RO 18.6.1698 s. 163. — V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 321 (LXIV); V. Lagus, Studentmatrikel. Supplement (1906) s. 49 (LXIV); S. Haltsonen (toim.), Viipurilaisen osakunnan nimikirja I 1640–1793 (1968) s. 55. — A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare. A–K (1921) s. 228; F. Nyberg (förord och bearb.), Stefan Löfvings dagbok 1689–1720 (1986) s. 94.