Tiedot
kl. 1740 Johan Haartman 6683. * Paimiossa 19.9.1725. Vht: teologian professori, FM Johan Haartman 4419 (yo 1699, † 1737) ja Maria Sundenius. Ylioppilas Turussa kl. 1740 [Haartman] Joh. Hohannis‹!› Prof. fil _ 384. Apteekkioppilas Tukholmassa 1743 – 1748. Ylioppilas Uppsalassa 31.1.1750 Joh. Joh. Haartman Aboensis (* 1725) ex Academia Aboensi. \ I Symbola: 'civis antea Aboensis accessit abomen 1742'. Respondentti Uppsalassa 23.11.1751, pr. lääket. ja kasvit. prof. Carl Linnaeus. FK Uppsalassa 1752. LK 1753. LL 1753. Respondentti Uppsalassa 24.4.1754 pro doctoratu, pr. lääket. ja anat. prof. Nils Rosén. LT Uppsalassa 31.10.1754. — Lääket. tiedek. promoottori 1781. — Turun piirin piirilääkäri 1754–65, samalla Turun lääninlasaretin lääkäri ja johtaja 1759–67. Asessori 1761. Turun akatemian lääketieteen apulainen 1764, lääketieteen professori 1765. Suoritti Ruotsin ensimmäisen rokotuksen Turussa 1754. Ruotsin tiedeakatemian jäsen 1765. Tunnettu Suomen lääketieteen isänä. † Turussa (ruots. seurak.) 29.12.1787.
Pso: 1764 Johanna Elisabet Nylander († 1797).
Appi: Porvoon piispa, FM ja TT Johan Nylander 5364 (yo 1722, † 1761).
Viittauksia: HYK ms., Index s. 78b; HYKA TAA Dc, Virkamääräyskirjojen jäljennökset 1763–1826 (17.1.1765); HYKA TAA Ej, Uskollisuudenvalat Aadolf Fredrikille; KA valtakunnanregistratuura 17.3.1698 f. 213 (Regementz Fälltskärs fullmacht för Hans Christopher Hartman ... medelst Johan Hind. Rugeröds (katso U772) dödelige frånfälle Fältskärs beställningen wid Wårt Carelske Cavallerie Regemente är kommen at blifwa ledig), 1.7.1698 f. 438 (Regements Fältskiärs Fullmackt för Isac Petersen under Wijborgs läns Infanterie Regemente ... medelst Hans Christ: Hartmans transport till det Carelske Cavallerie Regementet, Regements Fältskiärs beställningen under Wårt Wijborgs lääns Infanterie Regemente är kåmmen at blifwa ledig, och hoos Oss till des ersättiande underdånigs föreslås Fortifications Fältskiären uti Reval Isac Pettersen); KA mf. ES 1879 (kkk 9) Kuivaisin, Korpiselän, Kelton ja Spasskin käräjät 16.–22.3.1694 s. 171 (Regementz Feltskiern Mest:r Hans Christopher Hartman). — V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 471 (XCII); Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat XVI 1747–1751 (julk. V-M. Autio, 1972) s. 229; Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat XVII 1751–1756 (julk. V-M. Autio, 1982) s. 322, 379; Uppsala universitets matrikel II 1700–1750 (utg. A. B. Carlsson, 1919–23) s. 375. — J. H. Lidén, Catalogus disputationum I. Disp. Upsalienses (1778) p. 311, 398; J. F. Sacklén, Sveriges läkarehistoria II:1 (1823) s. 50; J. J. Tengström, Chronologiska förteckningar och anteckningar... (1836) s. 239; Finlands minnesvärde män I (1853–54) s. 363–385; A. Bergholm, Sukukirja I (1892) s. 529 (Haartman Taulu 11); K. G. Leinberg, Dissertationes academicæ Fennorum extra patriam. BNF 58 (1900) #88; A. R. Cederberg, Muistiinpanoja Bergiuksen kopiokokoelmasta. HArk 30:4 (1922) s. 10, 21; G. Johnsson, Suomen piirilääkärit 1749–1927. SSV 11 (1927) s. 36; S. Högberg (utg.), Matrikel över ledamöter av Kungl. patriotiska sällskapet 1766–1815. Skrifter utgivna av Personhistoriska samfundet 13 (1961) #84 (26.11.1774); J. Vallinkoski, Turun akatemian väitöskirjat 1642–1828. HYKJ 30 (1962–66) #324D, 1213D, 1395–1409P, 1396D, 1708D, 3562D; Suomen kansallisbiografia 3 (2004) s. 423; A. E. Rintala, Turun 1700-luvun kirurgit. Hippokrates 23 (2006) s. 43; M. Rajalin et al. (red.), At rätt tracktera historia naturalis. Om Carl von Linné och några linneaner i Finland (2007) s. 46.
Päivitetty 11.6.2012.
Lähdeviite
Yrjö Kotivuori, Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852: Johan Haartman. Verkkojulkaisu 2005 <https://ylioppilasmatrikkeli.fi/henkilo.php?id=6683>. Luettu 29.4.2024.
Ks. myös viittausohje.
Tiedot Laguksen ja Carpelanin matrikkeleissa
Haartman, Joh. Johannis Prof. fil. p. 384 || Hans far p. 226, bröder p. 322, 376. Född 9.1726 (ej 1725). Läste för informator i hemmet. Student 6.1740. Flyktade 1742 till Stockholm. Apotekselev der. Student i Upsala 31.1.1750. Respondens 1751 u. Linné. Kandidat 1752. Medicine kandidat och licentiat 1753. Disputerade u. Rosén pro gradu medico 1754. Medicine doktor i Upsala s. å. Förste provincialmediker i Åbo s. å. Anstälde den första koppympningen i Finland (på prof. Leches dotter) s. å. Föreståndare för Finlands första länelasarett i Åbo 1759. Assessors titel 1761. Medicine professor 1765. Ledamot af vetensk. akad. och patriot. sällskapet. Riddare af Vasa orden. Död 1788. Donator till Åbo akademi. Skrifter, se Lidén & Marklin; Elmgr. I, 128; Sacklén II, 50; Fagerlund & Tigerstedt, p. 109 ff.
Lähde: V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 471.