Helsingin yliopisto

Tiedot

Yo Tartossa 21.1.1639 Jeremias Langman, aateloituna 1653 Rosenklinga Jeremias Petri, Finno U96. Vht: Karjaan kirkkoherra Per Thauvonius (Petrus Matthiæ, kotosin Karjalohjan Långvikin Tavian talosta, † 1655) ja N.N. Depositio 19.1.1639 Tavonius. Ylioppilas Tartossa 21.1.1639. — Sotapalvelukseen henkikaartissa. Luutnantti Pohjanmaan jalkaväkirykmentissä 1644, kapteeni 1647. Rykmentinmajoitusmestari Västerbottenin rykmentissä 1650, kapteeni 1655, majuri, ero 1661. Aateloitu 1653. Komennus Varnemünden linnoitukseen 1661–67. Omisti Nummen Mommolan. † 1674/75.

Pso: N.N. (joka karkasi 1667).

Serkku: Karjalohjan kirkkoherra Johan Thauvonius 13 (yo 1640, † 1690).

Veli: Karjaan kappalainen Nils Thauvonius 604 (yo 1647/48, † 1673).

Lanko: Karjaan kirkkoherra Johan Collinus 797 (yo 1650, † 1676).

Viittauksia: KA valtakunnanregistratuura 26.2.1653 f. 47 (Sköldebref för Regementz Qwartermästaren Jeremias Rosenklinga), 28.2.1653 f. 56 (Donation för Regementz Qwartermästaren Jeremias Rosenklinga på Ödes godz i Wijbårgz Lähn att niuta under Norkiöpingz Beslut ... uthi Wijborgz lähn, Eurepä Häradh och Måhla Sochn, Harfwola 1 7/12 öde och Pijkola 1/4 öde); KA mf. ES 1720 (bb 4) Lohjan käräjät 16.2.1644 f. 19 (Her Peer Mathiæ ifrån Mommåla); KA mf. ES 1882 (ll 5) Ylim. käräjät Karjalohjalla 21.3.1670 f. 39–42 (Majoren Wälb. Jeremias Rosenklinga förekom och inladhe dhen Högl: Kongl: Hoff Rättz öfwer Stoorfurstendömet Finnlandh Mandatorial till Häredz Rätten, dett saken emällan honom och Erich Jesspersson, angående Päldonkylä hemman motte optagas och afhiälpas, giörandes där hoos bem:e Major een skriftteligh relation om ofwanbem:e Päldonkylä hemman, hwar medh således skall förewetta, att tränne bröder Mattz Anderssons Söner, Anders Mattsson, H:r Jöran och H:r Peer Thauvonii, woro arfftagne till Långhwijkz hemmanet uthi Caris Loijo, medan då äldsta brodren wille för sigh och Systren Brijtha Mattzdotter behålla Långhwijk, dy tillhandladhe han sigh Päldonkylä hemman af Bängt Immois, som Häredzhöfdingens Thomæ Buræi [Tomas Beureus] doom Dat: 1601 den 3. Martii uthwijsar, innehållandes ... detta Päldonkylä hemman hafwer berörde Anders Mattsson öfwerdragit sine twänne brödher H:r Jöran och H:r Peer Thauvoniis för den rättigheet dhe till Långhwijkz hemman hadhe. Effter dhe nu siälfwe för sine tiänsters skull icke finge besitta och bruka hemmanet, medan H:r Jöran war Cappelan i Sagu och H:r Peer Biskopens i Åbo Amanuensis, dy hafwa dhe tagit på hemmanet een Landhbonde ... deras Systers, Brijta Mattzdotters Son, Jessper Nillsson på Sarenpää, hwilken dhe hemmanet Ombetrodde ... När Jessper Nillsson dödh war, Opdrager hans Son Nillss Jesspersson, sinom brodher Erich Jesspersson mehrbe:e Pälldonkylä hemman för een broder deel, som honom Erich af Sarenpää tillkom, detta war fuller H:r Jöran och H:r Peer okänt, men emedan dhe sijn emällan icke kommo öfwerens, hwilken dhen andra uthlösa skulle, han Nillz och altijdh lofwade sigh willia wääl medh dhem om Hemmanet föreenas; dy blef saken således ifron den eena tijdhen till den andra opskutin, till dess Nillz Jesspersson, som Cronans Upbördh på dhen tijdhen under händer hadhe, kom på stoor rest, och således blef af medh alt dett han ägd, Såsom fördenskull Majoren war nästa Arffwinge till hemmanet ... Grellz Thomasson i Murdu, den han sadhe någon underrättelsse om detta Päldonkylä hemman hafwa, hwilken framkalladh och effter aflagdh Eedh bekände sin Fadher Thomas Nillsson warit Landhbonde på Långhwijkz hemmanet, den tijdhen Långhwijk och Päldonkylä emällan Syskonen bytte blefwe ... Abraham Morthensson ifron Tammisto, Morthen Simonssons Son ibidem ... blef framkallat och effter aflagd Eedh bekände sigh rijdit uth för Päldonkylä Erich Mattsson, Nillz Jessperssons halfbrodher till Pryssen, ett åhr effter det Rijga togz inn, då hadhe Päldonkylä warit under Sarenpää ... H:r Johannes Collinus Sacellanus i Bierno, H:r Majorens Systerman berättade sin Swärfadher H:r Peer Thauvonium hafwa i Nyby tingh A:o 1655, för än han samma åhr igenom dödhen afgick klandrat på Päldonkylä hemman, då Nillz Jesspersson som Cronones Upbörder hadhe under händer ...); KA mf. ES 1882 (ll 6) Karjalohjan käräjät 15.–16.6.1674 f. 27 (Emädan såssom Kyrkioherdens Ehrewördige och wällärde H:r Johannis Thauvonij Hustru dygdesamme Hustru Lijssbetha Christers dotter haf:r för 9 åhr sädan när Majoren wälb: Jeremias Rosenklinga war i Tysklandh stadder ... Mommola Ryttare Hemman); KA mf. ES 1883 (ll 6) Lohjan käräjät 12.–13.1.1675 s. 52 (H:r Johannes Collinus lätt nu tredie gången Uplysa Mommola Hemman, emoot dee 500 D:r K: M:t Sal: H:r Majoren Jeremias Rosenklinga för be:te Hemmans inlösande skylldigh är), Lohjan käräjät 21.–23.6.1675 s. 135 (Munsterskrifwaren Swen Hindersson (Tallqvist-sukua) begärade dett annoteras, att han af Sal: Majoren Jeremias Rosenklinga hafwer een Post att fordra för dett H:r Majoren honom Pelldonkylä hemman i Karis Loijo Sochn belägit medh 8 st:r jordh försollt hafwer, och doch icke mehra än 4½ stäng kunnat honom hemula, på dett honom må stå frijt att af H:r Majorens andel i Mommola ...); KA mf. ES 1834 (jj 7) Äyräpään kihlakunnan käräjät 29.–30.11.1654 s. 94 (att afmäta den frelse jordh som Qwarteermestaren Wälb: Jeremias Rosenklinga tilhörer); KA mf. ES 1835 (jj 8) Äyräpään kihlakunnan käräjät 23.–26.11.1660 s. 30 (Förlikte sig Wälb: Jeremias Rosenklinges Fullmechtige Rådmannen M:r Haqvinus Javelinus medh Jören Pitkein, om dedh Rosenklinges Åker stycke under 1 T:a Landh bem:te Pitkein någre resor brukat hafwer); KA mf. ES 1836 (jj 12) Äyräpään kihlakunnan käräjät 7.–10.11.1665 s. 51; KA mf. ES 1836 (jj 13) Viipurin pitäjän käräjät 29.–31.3.1666 s. 30; KA mf. ES 1836 (jj 14) Äyräpään kihlakunnan käräjät 17.–19.10.1667 s. 63. — Consistorii ecclesiastici Aboënsis protokoller II 1658–1661. SKHST 3 (utg. Ad. Neovius, 1902) s. 342 (isä); A. Tering, Album Academicum der Universität Dorpat (Tartu) 1632–1710 (1984) #332. — A. Bergholm, Sukukirja II (1901) s. 1297 (Thauvonius Taulu 25); J. Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden (1909) s. 347 (Rosenklinga Tab. II); G. Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor VI (1931) s. 491 (Rosenklinga); A. R. Cederberg, Suomalaiset ja inkeriläiset ylioppilaat Tarton ja Tarton-Pärnun yliopistossa vv. 1632–1710. SSV 23 (1939) s. 51; B. Steckzén, Västerbottens regementes officerare till år 1841 (1955) s. 109; J. Vallinkoski, Turun akatemian väitöskirjat 1642–1828. HYKJ 30 (1962–66) #2829D, 2852D, 3906D.

Päivitetty 20.12.2023.

Lähdeviite

Yrjö Kotivuori, Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852: Jeremias Rosenklinga. Verkkojulkaisu 2005 <https://ylioppilasmatrikkeli.fi/henkilo.php?id=U96>. Luettu 11.12.2024.

Ks. myös viittausohje.