Tiedot

Setä: Ylivieskan kappalainen Anders Sundelin 2483 (yo 1676, † 1694).

Poika: Kokkolan kaupunginnotaari Mårten Kiemmer 5572 (yo 1727, † 1761).

Poika: FK Johan Kiemmer 5573 (yo 1727, † 1735).

Poika: Jonas Kiemmer 5574 (yo 1727).

Tyttärenpoika: seikkailija Johan Stenhagen 9098 (yo 1772).

Lanko: Turun hovioikeuden asessori Erik Talpo, v:sta 1681 Losköld 2867 (yo 1680, † 1707).

Lanko: Vaasan triviaalikoulun rehtori, FM Jakob Hildeen 4054 (yo 1694, † 1708).

Vävy: Vöyrin vt. kirkkoherra, FM Johan Gezelius 5427 (yo 1724, † 1740).

Vävy: Pyhäjoen kirkkoherra, FM Per Niklas Mathesius 5571 (yo 1727, † 1772).

Vävy: Vöyrin kirkkoherra, FM Jakob Haartman 5668 (yo 1729, † 1767).

Viittauksia: HYK ms., Pohj. osak. matr. #489; KA valtakunnanregistratuura 20.9.1711 f. 232 (Confirmationer för åthskillige Kyrkioherdar, Rectores Scholarum etc. ... För Rectoren i Wasa Mag. Andreas Kiemmer d. 27 nov. 1709), 3.11.1721 f. 122 (Inrikes civilexpeditionen, Fullmackt för Jacob Wickar 4317 at wara Rector wid Trivial Scholan i Wasa ... medelst Rectorens And. Kiemers befordran till gamla Carleby Pastorat dess i Wasa Trivial Schola hafde Rectors beställning är ledig worden), 9.12.1721 f. 146 (Inrikes civilexpeditionen, Till Cammar Collegium, at Flycktingen Mathias Kiemner befrijas från Landtmans tullens erläggande för en ifrån Österbottn hit ankommen tiäruladdning); KA mf. ES 2037 (rr 27) Kalajoen käräjät 10.–11.1.1690 s. 38 (Framsteegh Wellärde H:r Anders Sundelijn 2483 å sin Broders Bårgarens i Gamble Carleby Carl Mattzsons wegnar medh begiähran att dedh måtte förbiudas af effterfälliande eij betalas åth Carl Matzssons hustrus Broder Lars Hindersson Hanningh af den skuldh som dhe weta sigh till deres Fader Hindrich Eskillsson skyldigh wara, som ähro ... som här nu i Rätten Insinuerade Arfz Lista, Gifwen G:Carleby d: 19 9:bris 1689 dedh uthwijsar, hwilcka Carl på hans hustrus Arf tillrecknade ähro); KA mf. ES 1801 (gg 21) Kiteen ja Tohmajärven käräjät 24.2.–1.3.1702 f. 43v (dhe Penningar hwilka han i Österbottn och Gl: Carleby, hade af handelsmannerne Daniel Böchmöcher, Carl Cämärä och Pehr Matsson att fordra). — V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 250 (LII), 299 (LX); V. Lagus, Studentmatrikel. Supplement (1906) s. 41 (LII); Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat VIII 1699–1705 (julk. T. Carpelan, 1940) s. 295; Uppsala universitets matrikel I 1595–1700 (utg. A. Andersson et al., 1900–11) s. 341; A. Luukko, Pohjalaisen osakunnan nimikirja I 1640–1713 (1946) #489, s. 252; S-E. Åström, Pohjalaisen osakunnan nimikirja IV (1949) s. 88 #489 (Lisäyksiä ja oikaisuja); E. Koskenvesa (julk.), Turun hiippakuntaan papiksi vihityt vuosina 1690–1732. SSV 39 (1969–70) s. 148 #366; Akademiska konsistoriets protokoll XX 1691–1694 (Uppsala 1976) s. 380–393 (12.11.1694, Rector notificerade, dhet han nu ärnar att företaga dhen dråpmåhlssaken, som i förleden wecka sig tilldragit, nl. 4 Nov. ... Inkom altså bem:te stadzwachtmästare Jonas Pehrsson, som och studiosi Andreas Kemmer, Hindrich Brenner 3141, Joseph Ulbeck 4239, Claudius Jennerjan 4171 O-Bothnienses, och Didrich Tellerstedt Uplandus, då Rector först beklagade af alt hierta, att en så olycklig och faslig händelse sig tilldragit ...), 393–398 (13.11.1694, Wijdare continuerades nu den i går begynte ransakningen öfwer dråpmålssaken), 398–401 (14.11.1694), 405, 424, 448 (22.12.1694, Studiosorum Mathesii, Brenners, Kemmers och Ulbecks, som för dhet begågne dråpet insatte äro, supplique uplästes at till dhen instundande helg emot säker caution slippa uhr fängelsset. Här på slöt Cons:m att förblifwa wid sin förre resolution); Akademiska konsistoriets protokoll XXI 1695–1696 (Uppsala 1976) s. 50 (30.3.1695), 63, 80, 83, 91, 93, 96–99 (29.4.1695, ... Effter detta fattades och jousterades dommen så lydandes: Consistorium majus hafwer i detta måhl in komne ransakningar så ifrån Cons:io minore, som kiämnär- och rådstugurätten, samt andre insinuerade skriffter, så och parternes mundtelige förklaringar, noga igenom läsit, skiärskådat och öfwerwägat, der af seandes, huru såssom studiosi Andreas Kemmer, Hinricus Brenner 3141, Josephus Ulbeck 4239, Nicolaus Mathesius 3352 O.Bothnienses, och Didericus Tellerstedt Upsaliensis d. 4 Novemb. nästförflutne åhr, ingådt uthi skräddarens framledne Nilss Erlandz enkias h. Helena Nilssdotters huus om en söndagz affton att dricka öhl, kommandes dhe sedan af brådskillnade uti slagzmåhl med ett annat lag, som dher förr satt, hwar ibland och war en skräddare gesäll benämd Anders Andersson Enqwist, hwilken omsijder ett så hårdt twähändes slag fick i sitt hufwud med ett wedträd, så att han fallit neder, och effter medici och chirurgorum attest, hufwudskålen blifwit klufwin, och blodet sig uti en sådan ömnighet stockadt, att cerebrum på det stället till tree twärfinger åth minstone warit intryckt, som attesten med mehra innehåller, hwaraf han sedan den 7 ejusdem om morgonen död blef. Befinnandes iämwäl Consistorium Tellerstedt för sin flycht bekiändt denne gerning för åthskillige ... Altdherföre kan Consistorium intet annars än Kemmer, Brenner, Ulbeck och Mathesius ifrån detta dråp befrija, pröfwandes der emot Tellerstedt der till skyldig, och wärd att gifwa effter Gudz och S:s lag lijf för lijf. Och såssom Brenner, Kemmer, Ulbeck och Mathesius för sitt förhållande i detta slagzmåhl, och att dee, sedan gesällen fådt detta swåra twähända slaget i hufwudet, till inflamation med sine slag och sparkande icke ringa tillfälle och så gifwit, synes dhe dherföre wälförtient poenam arbitrariam, som dock Consistorio icke anstår att determinera, och fördhenskull under dhen högl. Kongl. Hof Rätten i ödmiukheet submitteras. Sedan dommen pronuncierad wardt, begiärte samptel. incarcererade, att slippa arresten mot caution, beklagandes sig lijda till sin helsa af sqvalore carceris. Consistorium öfwerlade detta, men pröfwade, att ransakningen och dommen måtte först öfwerskickas till Kongl. Hof Rätten, och der först skiärskådas. Emedlertijd kan, om något säkert rum finnes, på en dag eller annan för dhem uthsees, att blifwa uti, till detta kan giöras rent, att dhe der sedan beqwämmare så länge kunna förblifwa), 153 (24.7.1695, I förgårs effter middagen, som war d. 22, så kom en slottzwachtdräng med dommen, då och Räntem:n war der wid tilstädes, uthlåtandes sig wachtdrängen som wille han hafwa dommen tilbakars, sedan Rector honom läst, men Rector sade sig swaradt, att han will communicera dommen med Consist:o, som nu uplästes, att Diderich Tellerstedt skall för dråpet på Anders Eneqwist böta full mans boot 100 dr s:mt, frlijka målzäganden och stå kyrkioplicht. Men Anders Kemmer, Henrich Brenner, Joseph Ulbeck och Nicolaus Mathesius böta hwar half mans boot 50 dr s:mt. Bemälte dom har Kongl. Hof Rätten öfwerskickadt till högwälb:e h:r landzhöfdingen att exeqveras. Men h:r landzhöfd:n gifwit dess executions ordres af d. 14 hujus till h:r slottzfogden Stahre ... Effter detta berättade Rector, att han intet annars kunnat än gifwa studenterne löös), 351 (2.9.1696, H:r Rector påminte, att han mädan feria warande, har skrifftel. reqvirerat af samptel. Consistorial:bus deras betänkande om Andr. Kemmers O-Bothniensis begiäran att få testimonium, hwarföre och emedan de samptel:e det bijfallit, han Rector låtit honom det få); A. Tering, Album Academicum der Universität Dorpat (Tartu) 1632–1710 (1984) #1417. — D. Eberhard, Dorpatum in Livonia literatum (1698) [p. 8] (Theolog. Studios.); C. H. Strandberg, Åbo stifts herdaminne I (1832) s. 64; C. H. Strandberg, Åbo stifts herdaminne II (1834) s. 117, 287, 288; J. J. T[engström] (utg.), Utdrag rörande Finland, utur de otryckta delarna af A. A. von Stiernmans Bibliotheca Suio-Gothica. Suomi 4 (1844) s. 301; K. G. Leinberg, Dissertationes academicæ Fennorum extra patriam. BNF 58 (1900) #204; A. R. Cederberg, Suomalaiset ja inkeriläiset ylioppilaat Tarton ja Tarton-Pärnun yliopistossa vv. 1632–1710. SSV 23 (1939) s. 107; H. Impiwaara, Täydennystä Turun tuomiokirkon taloudenhoitajain sarjaan. Genos 12 (1941) s. 62; H. W. Walli, Släkten Kiemmers ursprung. Genos 16 (1946) s. 13; E. Suolahti, Porvarispoikien opinkäynti (1946) s. 219; J. Vallinkoski, Turun akatemian väitöskirjat 1642–1828. HYKJ 30 (1962–66) #493D, 1368D, 1596D, 3840R; E. Matinolli, Turun tuomiokapitulin matrikkeli (1976) s. 171; O. Rimpiläinen, In labore et aerumna. SKHST 107 (1978) s. 169; O. Rimpiläinen, Suomen julkiset koulut ja niiden opettajat isonvihan aikana. SKHSV 68–69 (1979) s. 52; A. A. Stiernman, Aboa literata – Turun akatemian kirjallisuus (suom. R. Pitkäranta). SKST 518 (1990) s. 167; J. Aminoff-Winberg, Finska flyktingar i Sverige under stora ofreden (1995) #5392 (1720), 5564 (1721), 7516 (1717), 8270 (1721), 8755 (pso); Suomen kansallisbibliografia 1488–1700. SKST 642 (toim. T. Laine ja R. Nyqvist, 1996) #291H (prom. [1699]?), 909H (prom. 1700), 3406R, 3724R, 4448.