Tiedot

Veli: Svean hovioikeuden varapresidentti Henrik Schaefer, aatel. 1693 Heerdhjelm 2033 (yo 1669, † 1712).

Vertaa: Färilan kirkkoherra Samuel Collander 3839 (yo 1692, † 1727).

Viittauksia: HYK ms., Index s. 171a; KA valtakunnanregistratuura 26.10.1683 f. 491 (Collation för Mag. Johan Schefer på Wörå Pastorat i Österbotn ... Wij Carl etc. Giörom witterligit at alldenstund Wörå Pastorat i Österbotn förmedelst frambledne Christierni Vernbergij (katso 1398) dödelige afgång för en tijdh sedan är wordet ledigt, och Wij det samma med en hederlig och skickelig Prästman ährachtom at låta besättia, kommandes der till hoos Oss i nådig Consideration hederlig och wällärde Mag. Johan Schäfer som förmedelst sin genom Studier och resor i fremmande land förwärfwade Capacitet sampt flijtige upwachtning wed Commissionen i Pommern, har giordt sig till denne Wår nåd förtiänt och wärdig ...), 21.8.1693 f. 488 (Till Archiebiskopen Swar, angående Finnarnes underwijsning i Swenska Språket, som boo i Gestrik- och Helsingeland ... Wij see uthur Eder underdånige Skrifwelse, daterad d. 1 Martii sidstledne, huru som I till föllie af Wår Nådige Befallning, hafwen confererat medh Probsten i Gefle, och de Kyrkieherdar i Gestrikeland, uthi hwars Församblingar Finnar boo och wistas, huru wijda till bem:te Finnars Gudstienst må skattas wara nödigt, att ett Capell der på Orten må warda upbygdt, och der till blifwa underhållen en Präst, som är mächtig både det Swenska och Finska Språket; Men kunnen effter noga öfwerläggiande intet finna, att man medelst ett sådant Capells inrättande, eller och en uthi bägge Språken kunnig Pastoris tillsättiande i Gestrikeland, intet skall kunna ernå det intenderade ändemåhlet, efter som det stora och widt begrepne Skillfång, hwar medelst desse Finnar uthi aflägne och eländige Skogzmarker, hijt och dijt äre från hwar andra strödde, intet tillåter, att de på en Ort, eller till en Försambling widt deras Gudstienst förrättande, måge komma tillhopa, hälst emedan de jämwäl till ett tämmeligit antahl finnas uti någre Sochner i Helsingeland, sombligestädes få och sombligestädes flera, warandes medh dem föga annorledes till att giöra, än att de måge idka och nyttia sin Gudstienst och Saligheets medel uthi de Församblingar hwarest de hafwa sine Hemwist; uthan pröfwe I till förekommande af den Siälewåda som okunnigheten i tungemåhlet, hoos detta Folket torde förorsaka, wara säkrast, att en skickelig, och uthi bägge Språken wäl förfaren och alfwarssam Prästman blifwer förordnat, och med nödtorfftigt underhåld försedd, som må kunna resa omkring, och genom en särskilt underwijsning, både i Sochne Kyrkiorne widh Högtijder, och elliest på der Orter derest flere kunna kallas tillsammans, informera de enfaldige, och uthi Swenske Språket ännu oförfarne Finnar, och således föra dem till en grundelig kundskap i deras Christendoms stycken ... Så hafwe I icke allenast att föreslå oss samma skickelige Person, uthan och låta Oss wetta huru stort underhåld för honom behöfwes, corresponderandes der öfwer medh Kyrkioherden M. Scheffer, då Wij honom det samma wele låta tillordna; hafwandes Wij hwad Finnernes Underwijsning i det Swenske Språket widkommer, låtit der om afgå beghörige Ordres till General Majoren och Landshöfdingen Wellingk), 21.8.1693 f. 490 (Till General Major Wellingk, angående Finnarnes Underwijsning i Swenske Språket, som boo i Gestrik- och Helsingeland), 14.12.1693 f. 939 (Till Erkiebiskopen swar, om Finnarne som boo i Skogarne i Gästrickland etc.), 14.12.1693 f. 940, 16.11.1695 f. 664 (Fullmacht för Magister Schefer at wara Probst och Kyrkioherde för Finnarne i Gestrijk- och Helsingeland ... sitt Embete däruti bestå, till att informera och underwijsa ofwanbe:te Finnar uti deras Christendoms stycken, och till den ändan reent och klart för dem Predika och lära Gudz helige och Saliggiörande ord ... Sluteligen och på det härwijd så mycket ordentligare må tillgå, skall han jämwäl hafwa inseende på den andra Finske Pastoren, at han sitt Embete behörigen och som sig bör förrättar), 16.11.1695 f. 667 (Fullmacht för Thomas Magnesius 3636 at wara Kyrkioherde öfwer Finnarne i Gestrijk- och Helsingeland), 9.6.1704 f. 70 (Kyrckioherde fullmacht öfwer de Finske Ledamöterne, som bebo skogarne uti Helsinge och Gestrikland för Samuel Collander 3839 ... under Probstens och Kyrckioherdens i Gefle, Magister Schæfers inseende). — V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 130 (XXX); Consistorii academici Aboensis protokoll IV 1671–1679 (utg. T. Carpelan, 1912) s. 490; Consistorii academici Aboensis protokoll V 1679–1685 (utg. T. Carpelan, 1914) s. 38, 39, 50, 404, 477; K. G. Leinberg (utg.), Handlingar rörande finska kyrkan och presterskapet VII (1907) s. 239; C. M. Schybergson (utg.), Per Brahes brevväxling rörande Åbo akademi I. Per Brahes brev. SSLS 164 (1922) s. 279 #301 (13.5.1680), 285 #306 (9.7.1680), 286–287 #307 (9.7.1680). — C. H. Strandberg, Åbo stifts herdaminne I (1832) s. 50; J. Fant och A. Låstbom, Upsala ärkestifts herdaminne I (1842) s. 454; J. J. T[engström] (utg.), Utdrag rörande Finland, utur de otryckta delarna af A. A. von Stiernmans Bibliotheca Suio-Gothica. Suomi 4 (1844) s. 292; T. Carpelan, Åbo i genealogiskt hänseende. Länsi-Suomi 3 (1890) s. 71 (Köpmannasläkter i Åbo, Schæfer Tab. 6); E. Suolahti, Porvarispoikien opinkäynti (1946) s. 196; J. Vallinkoski, Turun akatemian väitöskirjat 1642–1828. HYKJ 30 (1962–66) #1G, 2R, 882G, 1697D, 2185R, 2572G, 3782G, 4001G; Sursillin suku (täyd. ja toim. E. Kojonen, 1971) #9134; Sursillin suku. Korjauksia ja lisäyksiä – Rättelser och tillägg. Genos 45 (1974) s. 90; A. A. Stiernman, Aboa literata – Turun akatemian kirjallisuus (suom. R. Pitkäranta). SKST 518 (1990) s. 124; Suomen kansallisbibliografia 1488–1700. SKST 642 (toim. T. Laine ja R. Nyqvist, 1996) #32R, 604, 806, 1265, 1330G, 2001, 2316R, 3347–3355, 3429, 3640, 4251, 4433, 4437; B. Björklund, L. Berg och R. Norrman, Uppsala stifts herdaminne II:16 (2001) s. 260; Suomen kansallisbiografia 8 (2006) s. 725.