Tiedot

Viittauksia: KA valtakunnanregistratuura 15.4.1685 f. 193 (Till alle Öfwerster både till Häst och Foot om Regiementz Bardberarnas Examen uti Societate Chirurgica i Stockholm ... Efftersom icke allenast högst nödigt uthan och med Wåre förre förordningar eenligit är att alla Bardberare wid Militien skole låta Examinera sig af Embetet i Stockholm lijka med dhem som sig i Stockholm nedersättia, och uti Bardberare Embetet intagne blifwa, aldenstund det är icke mindre angelägit att hafwa wähl erfahrne Chirurgos för så månge tusende Wåre brafwe Officerare och redelige krijgzmän som wåga lijf och blod för Fädernesslandet, ähn för dhem som i Stockholm eller i andra städer sig upehålla och ähre fast mindre fahrligheeter och olyckor underkastade ähn dhe förre, och Wij förnimme att under åthskillige Regiementer finnes Bardberare som icke allenast sig alt her till dagz ifrån en sådan Examen undandragit uthan och kan hända sin kånst alldrig wäll och fullkombligen lärdt; dy hafwom Wij i Nåder godtfunnit att låta alla Regiementz bardberare som intet kunna med Embetes Attest bewijsa sig reda wara Examinerade sådant nu strax undergå, vertaa U241), 20.3.1692 f. 141 (Till Öfwerste Maijdel svar om den föreslag Fältskiären Nils Lunds ställe ... som nyligen på des begiäran ehrhållit afskedh sampt underhåldh af Krigsmanshuset), 18.6.1692 f. 292; KA mf. ES 1239 (g 3) Helsingin RO 25.4.1664 (Snörmakarens Fredrich Von Heimses hustru Beatha Andersdotter (katso U26) tillstodh sigh försåldt till Felldtskereren M:r Niels Lundh sin Gårdh här widh Konungzgatan och Kyrkiogatan utj hörnet belägen för 320 D:r K:m:t huarföre Lunden bewilliades där öffuer Stadzens fasta, effter dhen 3 Gången till förne ähr uplyst); KA mf. ES 1240 (g 4) Helsingin RO 6.4.1668 (Om samptlige Borgaren wela förskiuta till Skep som kunde segla på Hispanien at inhempta Salt), Helsingin RO 27.3.1669 (Barberaren M:r Niels Lundh uthfäste 300 R:D:r at willia förskiuta till Skipzbyggningen), Helsingin RO 27.4.1670; KA mf. ES 1240 (g 8–11) Helsingin RO 10.7.1680 (Felskären M:r Nihls Lundh anhölt, huru såsom Leutenanten Philip Hendrich von Slägell honom medh Skiäldzord och andre iniurier öfwerfallit ...), Helsingin RO 19.2.1683 (Upbödz första gången den Gården och tomptstelle som Mester Niels Lundh aff Hattmakaren M:r Daniel Meisner (katso 1176) sigh tillhandlat hafwer), Helsingin RO 19.2.1683 (Upbödz andre gången Hindrich Haals (katso 2303) Gårdh som Fäldtskiären M:r Niels Lundh för 300 D:r Kopp:r M:t kiöpt haf:r hwilcken Gårdh ähr första gången upbuden den 11 Decemb: A:o 1682 och Mester Niels Lundh i byte updragit hattmakaren Daniel Meisner för dess Tompt som ligger hårh ner wedh M:r Nielssens Tompt, 26.2. Upböds Hindrich Hahls Gårdh Tridie gången); KA mf. ES 1241 (g 20) Helsingin RO 3.6.1695 s. 68 (Alldenstundh framledne Regementz feltschierens Mester Nils Lundz effterlåtne Enkia, dygdesamma hustru Marija Lundh, hafwer med dess barns hust: Anna Margeta och Nils Lindz skrifftel: samtyckie och gått finnandhe, förmedelst ett uprettat köpe bref dat: d: 23 nästledne April, försålt dess gårdh här i Staden belegen i hörnet ofwan Caplanens h:r Nils Burtz gård, item en Siööboda belegan uti Kåckens strandh, så och een Kåhl teppa wedh Wester tull porten till Regementzskrif:n Wälbet:de Nils Erson för 550 d:r k:m:t), Helsingin RO 12.6.1695 s. 69 (Såssom framledne Fältschierens af Högwälborne H:r Öfwerst Meidels Regem: sal: Mester Nils Lundz E:ia dygdesamma hustru Marja Ersd:r Lundh ähr hoos oss ankommet med dhen berettelsen, sig wara sinnat att till lijka med sine barn begifwa ifrån dhenne Stadh åth dess födelse Orth, emedan som hon, nu sedan hennes sal: Man igenom dhen timmelige döden för några åhr sedan afgick, icke har här någon håldh ell:r Skyldh, och således eij seer sig her wijdare kunna uppehålla och fordt komma, för hwilcken orsaak hon nu eenkannerl:n anhåller om wårdt bewijs om hennes förde lefwerne uti dhe medh några och 30 samfälte åhrs tijdh som hon sig her förhållit haf:r, sampt och om hon och dess sal: Man i anledning af Kongl: Maij:tz Allernådigste bref af d: 23 Sept: 1668 her i Staden nutit någon frijheet i Altså emedan merbem:te Matrona icke allenast för sin egen Person utan och dess barn och anhörige sampt dess sal: Man till dess dödedag, sigh låtit försöria om sig ett Ährligit, stilla och berömbligit lefwerne så henne i sitt egit huus, som och medh dess noogrannar och Stadzens Inwånare, att ingen i någon måtto hafft orsak öfwer dhem att klaga ...). — R. Rosén, Liber scholae Helsingforsensis 1691–1865. SSJ 12 (1936) s. 2.