Tiedot

Pson edell. aviomies: Saarijärven kappalainen Henrik Argillander 2177 (yo 1672, † 1689).

Appi: Rautalammin kappalainen Simon Storchovius 607 (yo 1647/48, † ~1677).

Veli: Turun kappalainen Per Hortelius 1976 (yo 1668, † 1687).

Poika: Marttilan kirkkoherra Johan Hortelius 5107 (yo 1709, † 1781).

Lanko: Kuoreveden kappalainen Axel Palander 3528 (yo 1688, † 1727).

Viittauksia: HYK ms., Index s. 93a; KA mf. ES 1751 (cc 13) Piikkiön ja Kaarinan käräjät 22.–23.7.1685 f. 118 (Sacellanus Wällärde Johan Hortelius); KA mf. ES 1753 (cc 18–19) Paimion käräjät 16.12.1691 s. 240 (een löös kona Marja Mattzd:r född i Tawastkyrö ... bekiende sigh allaredo een gång tillförenne aflat barn med då warande Studioso Johan Hortelio och nu andra reesan ...); KA mf. ES 1965 (nn 7) Ruoveden ja Keuruun käräjät 15.–19.3.1688 s. 695 (Effter Capellanen H:r Johan Hortelius intet skäligdt hade att inwända emoot dygdesamme Moderens Hust:u Mariæ Wisiæ (katso 1223) ifrån Loila fordring dhen hon honom försträckt uti reda peningar och perdzedlar sidstledne wåhras till 31 Dal:r Kopp:r m:t hwilka hon nu begärar betahlningh före med dess interesse dy dömbdes nu H:r Johan samme 31 Dal:r Kopp:m:t till dygdesamme Moderen betala utan giensäijelse, såsom och effter nya Interesse placatet det, der å skäligen faldne interesse contentera. Men hwadh anbelangar Capellanen säger sigh för några Åhr sedan præceptorerat för bem:te Hustru Wisiæ barn, sampt warit i andra hennes werff och bestellningar, för hwilket alt han fordrar af bem:te Wisia sin betalningh, hwar på hon swarade sådant alt wara betalt ... Opskiötz den till wissare beskiedh); KA mf. ES 1966 (nn 7) Ruoveden ja Keuruun käräjät 2.–3.6.1690 s. 1446 (Capellanen i Keuru, Wörd:ge H:r Johan Hortelius kom nu för Rätta, och anklagade Nembdemannen Peder Nilsson i Ambiais, som skulle han 2 wekor näst för sidstledne Påsk skymptat honom i Liukoj kallandes honom till Sican- ia Coiran Pappi, hwar emoot Peder sade, det H:r Johan för kallat honom till Sican och Coiran Kirckowärdj, och Peder sedan retorsive kunnat sagdt honom till den samma); KA mf. ES 1967 (nn 10) Ruoveden ja Keuruun käräjät 19.–20.6.1693 f. 279v (Kyrckioheerdens 270 j Keuru maka dygdesamma Matrona Carin Johansdotter Humalainen kom för Rätta och sade någon oenigheet warit emellan henne och Caplans där sammastädes Wällärde H:r Johan Hortelij kärsta dygdesamma hustru Anna Grelsd:r Wechter, men dhe sedermehra sins emellan förliktz), Ruoveden ja Keuruun käräjät 18.–19.9.1693 f. 481v (Munsterskrifwaren Erich Skragge ... kallat Caplan j Keuru H:r Johan Hortelius på Finska Sijankoinaia, dess hustru dygdesamma Anna Wechter för Tyyf och Hoora), 482; KA mf. ES 1968 (nn 10) Ruoveden ja Keuruun käräjät 18.–19.9.1693 f. 491v; KA mf. ES 1968 (nn 11) Ruoveden ja Keuruun käräjät 4.–6.6.1694 f. 228v; KA mf. ES 1969 (nn 12) Ruoveden ja Keuruun käräjät 8.–9.7.1695 f. 295, 299v; KA mf. ES 1966 (nn 8) Ruoveden ja Keuruun käräjät 7.–8.2.1698 s. 566; KA mf. ES 1974 (nn 25) Ruoveden ja Keuruun käräjät 13.–14.3.1706 s. 583, Ruoveden ja Keuruun käräjät 9.–10.7.1706 s. 943; KA mf. ES 1975 (nn 26) Ruoveden ja Keuruun käräjät 19.–20.3.1707 s. 528 (Johan Simonsson ifrån Tiusala, som wed senaste Höste Ting blef indragen att hafwa hafft olåflig beblandelse med Solldate hustrun Maria Bertillsd:r och wara Fadren till det oächta Barn som hon födt, blef nu af Länsman Ruut, iempte bem:te Kåna framhafd ... ett fullkoml: Rychte går, det Cappellan Hortelius henne häfdat, den tijden hans hustru warit borta uthj Sarierfwi Sochn), Ruoveden ja Keuruun käräjät 25.5.1707 s. 784 (inställandes sig äfwen härwidh Cappellanen H:r Johan Hortelius, med påstående, att han af Johan Simonsson i denne Sak heelt oskylldigt skall wara indragen ... en annan attest af Cappellanen under samma Regemente Henrich Marander utgifwen, att han den 23 Martij 1703 Christnat denne Maria Bertilsd:rs Barn i Pumala, derest han warit Coadjutor, då hon bekänt Lägraren heeta Johan Simonsson ifrån Keurus Försambling), Ruoveden ja Keuruun käräjät 26.–27.9.1707 s. 1281 (Dygdesamma Gertrud Storckovia sig äfwen infunnit, dy blef hon tillspord, hwad till äfwentyrs henne om denne Sak torde wara witterl:t, hwilken förebar, sig intet hafwa des Man för Maria Bertilsd:r misstänkt, utan befrijade honom ifrån detta tillmäle alldeles); KA mf. ES 1976 (nn 27) Ruoveden ja Keuruun käräjät 11.–12.3.1708 s. 228, Ruoveden ja Keuruun käräjät 7.–9.10.1708 s. 570, 576, Ruoveden ja Keuruun ylim. käräjät 14.–16.12.1708 s. 888–919 (betreffande det sammanlag Soldate hustru Maria Bertelsdotter misstänkes hafwa haft med Cappellan i Keuru Wähllärde Johan Hortelius); KA mf. ES 1976 (nn 28) Ruoveden ja Keuruun käräjät 18.–19.3.1709 s. 430, 432, 438, 443, Ruoveden ja Keuruun käräjät 19.–20.5.1709 s. 543–556; KA mf. ES 1977 (nn 28) Ruoveden ja Keuruun ylim. käräjät 13.12.1709 s. 1270 (beträffande den derstädes angängige Saken, om dubbelt hoor, som Caplan Wällärde Johan Hortelius och Soldate Hustrun Maria Bertils dotter äro angifne, med hwar andra hafwa bedrifwit ... Sentens. Ehuruwähl både Caplan Wällärde Johan Hortelius och Kånan Maria Bertilsdotter, alldeles Neka, att dhe med hwar andra hafft kötzlig beblandelsse, utan förbär Maria enständigt, Johan Simonsson Tiusala, wara Fadren till det Oähta Barn, hon 1703 in Martii Månadh födt, utj Wijborgz Lähn och Pumala Försambling, doch emedan här emoth kommer utj öfwerwägande 1:o att ... 12:o är kånan, under warande tijdh, hon j Pumala legat i Barnsängh, hoos Caplans hustrus Broder Munsterskrif:n Storkovius, worden underhållen ... 15:o har och Caplan Axell Palander Eedeligen bestyrkt det Kyrkioherden Härpman honom betrodt, att Hortelius sielf warit ständig, sig medh Maria Bertils dotter hafwa hafft kötzlig beblandelsse ... Altfördy dömes både Cappellan Hortelius och Kånan Maria Bertilsdotter, för denne deras begångne Missgiärning, såssom warnde Giffta å begge sijdor, enär sådant A:o 1702 passerat, att mista Lijfwet, j förmågo af Gudz Lagh, Lev: 20 och Deut: 22, sampt Kongl: Maij:tz Allernådigste Resolution af d: 22 Oct:r 1698 om dubbelt hoors afstraffande, hwilcket Lijkwähl den högl: Kongl: hoff Rättens högrättwijsa godt finnande aldra ödmiukeligast hemställes); KA mf. ES 1977 (nn 29) Ruoveden ja Keuruun käräjät 26.–27.1.1710 s. 57; KA mf. ES 1978 (nn 30) Ruoveden ja Keuruun käräjät 5.–6.9.1711 s. 481 (Hustru Gertrud Storckovia); KA mf. ES 1386 (q 1) Naantalin RO 26.2.1680 (D:nus Johannes Jacobi Hortelius Framkom, och kärde till Stadhzwahten at dhe skola honom uthan skuldh fängzlat. Stadzwahten bekänner at ingen haf:r honom inmant, uthan D:nus Studiosus skola kommit på Rådhstugun at besökia de andra Åbo Borgaren, Och begyndt sedhan tillijka medh dhe andra Åbo Borgaren Öfwerfalla wahten och upbränna Stugun, Erich Stäki bekändhe, at det war sant, Ähn kom Raumalais Peer och bekändhe, at han hafwer låfwat 3 af Stadzwaht slå ihiel, Fördhenskull sadhe wahten sigh förnödh skull fördt honom i fångehuset, Och i det samma säger D:nus Studiosus sigh hafwa mist sin hatt och Penningar af Böxseken ... denne saak remmitteres ifrån Rådhstugu Rätten till Consistor: Academicum, att slijtas och dömas). — V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 155 (XXXVI); Consistorii academici Aboensis protokoll IV 1671–1679 (utg. T. Carpelan, 1912) s. 441, 446–447; Consistorii academici Aboensis protokoll V 1679–1685 (utg. T. Carpelan, 1914) s. 29, 30, 49, 51–53, 187, 220, 230–231 (hafft lönskeläger medh een kona ... Resol.: ... relegatione), 255, (333); Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat VI 1685–1690 (julk. T. Carpelan, 1940) s. 2; E. Jalava (toim.), Liber scholae Aboensis 1670–1825–1830. SSJ 9 (1933) s. 5, 9; Y. Blomstedt (toim.), Liber scholae Aboensis. Appendix: Distributio paroeciarum 1668–1712. SSJ 29 (1973) s. 165 (1676:I, pro vale). — C. H. Strandberg, Åbo stifts herdaminne I (1832) s. 285; E. Suolahti, Porvarispoikien opinkäynti (1946) s. 186; O. Rimpiläinen, In labore et aerumna. SKHST 107 (1978) s. 166; P. Schäfer (toim. M. Piispa), Minä Pietar ja minä Anna: päiväkirja vuosilta 1707–1714 (2000) s. 96 (27.1.1712), 123 (5.5.1712).