Tiedot

Vertaa: pietisti Petter Schaefer 2565 (yo 1677, † 1729).

Vertaa: eurajokelainen pehtori, maanmittari Olof Ulhegius 3351 (yo 1686, † 1702).

Viittauksia: HYK ms., Index s. 202b; HYK ms., Pohj. osak. matr. #273; HYK ms. AKA:4, Konsistorin registratuura 1690–1699 s. 22 (5.4.1690); KA valtakunnanregistratuura 23.3.1691 f. 91 (Till Åbo Consistorium swar om Pudasjerfwi Pastorat ... Wij see af Eder underdånige Skrifwelse dat. d. 11 huius hurusom I till Pudasjerfwi Pastorat uti Johannis Vigelii U394 ställe, hwilken blifwit removerad ab officio för det han giordt sig dheelacktig uti Ulfstadii och dess anhangs willfahrellser, underdånigst föreslån Capellanen wid Pyhejerfwi Jacob Lybeck). — V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 186 (XL), 192 (XLI); Consistorii academici Aboensis protokoll V 1679–1685 (utg. T. Carpelan, 1914) s. 471; Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat VI 1685–1690 (julk. T. Carpelan, 1940) s. 360, 361–363, 399, 518, 525–529, 530–532, 536, 541, 544–550; Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat VII 1690–1699 (julk. T. Carpelan, 1940) s. 18, 21–23, 37; Uppsala universitets matrikel I 1595–1700 (utg. A. Andersson et al., 1900–11) s. 236; A. Dahl, Supplement I till "Kort historik över Uleåborgs pedagogi och ..." (1927) s. 161; A. Luukko, Pohjalaisen osakunnan nimikirja I 1640–1713 (1946) #273; Akademiska konsistoriets protokoll XII 1676–1677 (Uppsala 1973) s. 84 (30.4.1676, Berättade Rector att 4 st:n studiosi nembl. Ulstadii 2882 och Cajani [luultavasti U358 ja U359] ifrån Stockholm, hafwa ärnat sig reesa heem till Cajana, men intet slippa giönom Waxholm uthan ståthållarens pass, hwilket han intet will gifwa dhem, uthan dhe wijsa något witnesbörd ifrån Acad:n, hwilket dhe nu gönom en sin landzman begiära, att dhe må passera obehindrade, effter dhe äro sinnade, att komma hijt igen framdeles. Resol. Man gifwer dem en attest att dhe äre studiosi, och så wijda kunnigt är, sig ärligen och wäl förhållet), 257 (21.2.1677, Anklagade wachten Petræum, Laur. Ulstad., Joh. Fabrin, Ericum Lundqwist [Lindqwist] och Ulberg för oliud och skiälsord); Akademiska konsistoriets protokoll XIII 1678–1679 (Uppsala 1974) s. 59 (16.3.1678, Erich Erson från Ladugården klagade på Laur. Ulstadium således. Förleden torsdag kiöpte någre finske soldater öhl i wår gård, och när dhe ginge bort stule dhe ifrån werdinnan, och mig en swart klädning ett par skinbyxor hatt och hanskar etc., om afftonen då dhe mönstrades gick iag uth och kiende igen min hatt, dhen soldaten hade satt under sin, tog den igen, och klagade för capitenen. Capitenen bad slå honom i arrest, men en underofficerare swarade, att han intet war under deras compagnie. Capitenen sade, slå honom braf, wij begynte åter ryckias om hatten, och då lade Ulstadius sig i förswar för soldaten, och gaf mig twå örefijlar. Ulstad.: Soldaten war född i samme sochn med mig, och klagade att han legat illa siuk, derföre då jag fick see att denne carlen slog och släpade honom hijt och tijt, gick iag till, bad honom angifwa för officerarne, men han knytte näfwan åth mig, och då slog iag honom en örefijl, der med släpte han hatten ... Resolutio. Ulstad. böter för en pust och ett hårdrag 12 mk hwart. c. 12. Sårm. m. w. StL. 2. Efter han hulpet soldaten undan, så skall han och skaffa saken till rätta igen), 175 (6.11.1678, Effter Laurentius Ulfstadius har rest uhr arresten, så skrifs till Åboo och kundgiors detta, med begiäran att han icke må dher som ellies, blifwa uptagen, förrän han här skilt sig wäl ifrån Upsala, och fått testimonium der ifrån), 293 (2.4.1679, Uplästes Acad:ns i Åbo swar dh. 18 Martij uppå Consistorii bref, angående Laurentium Ulstadium, hwilcken dhe lofwa icke skola emottaga uthi sin academiske societet, förr än han skilt sig wäl ifrån Upsala, och upwijst sitt testimonium här ifrån); Akademiska konsistoriets protokoll XIV 1680–1681 (Uppsala 1974) s. 217 (2.1.1681, katso 2882). — C. H. Strandberg, Åbo stifts herdaminne II (1834) s. 299; E. Kansanaho, Suomalaiset yltiöpietistit Lauri Ulstadius ja Pietari Schaefer. SKHSV 41–42 (1954) s. 99–214; Sursillin suku (täyd. ja toim. E. Kojonen, 1971) #3908; Suomen kansallisbibliografia 1488–1700. SKST 642 (toim. T. Laine ja R. Nyqvist, 1996) #4160; P. Schäfer (toim. M. Piispa), Minä Pietar ja minä Anna: päiväkirja vuosilta 1707–1714 (2000) passim; Suomen kansallisbiografia 10 (2007) s. 160; Biografiskt lexikon för Finland 1 (2008) s. 708.