Tiedot
sl. 1640 Jakob Stigelius Jacobus Clementis, Rändämäkensis 67. Vht: Maarian kappalainen Klemet Stigaeus (Clemens Michaelis, Stichaeus, † 1630) ja Anna Johansdotter tämän 2. avioliitossa (Annan isä oli Someron kirkkoherra Johannes Bartholdi). Ylioppilas Turussa sl. 1640. Nimi on kopioitu Albumista v. 1693 Boreaalisen osakunnan matrikkeliin [1640/41] Jacobus Clementis, Rändamäkensis. — Apulaispappi Somerolla (1642). Lohjan Pusulan kappalainen 1651 (Jacobus Clementis Stigelius), oli pidätettynä virantoimituksesta, palautettu virkaansa 1656, jonka jälkeen Pusulassa oli noin vuoden ajan kaksi kappalaista. † Pusulassa 14.5.1679.
Pso: Karin Eriksdotter Alftanus († 1700).
Serkku: Kemin kirkkoherra Johan Tuderus 852 (yo 1651/52, † 1699).
Poika: Pusulan kappalainen Erik Stigelius 2471 (yo 1676, † 1731).
Poika: Tammisaaren kappalainen Nils Stigelius 2973 (yo 1681/82, † 1712).
Tyttärenpojan poika: Suomusjärven kappalainen Johan Danbom 7481 (yo 1749, † 1800).
Sisarenpoika: Maarian kappalainen Nils Buscheus, myöh. (1662) Hammar 1108 (yo 1655/56, † 1690).
Velipuolen poika: majoitusmestari Magnus Hammarman 1011 (yo 1653/54, † 1705).
Lanko: Hattulan kirkkoherra Abraham Alftanus 612 (yo 1647/48, † 1697).
Vävy: eskadroonansaarnaaja Johan Millerus 1953 (yo (1668)).
Vävy: Tammisaaren tullinhoitaja Bo Liljewahn 3356 (yo 1686/87).
Kaima: Jakob Oja 26 (yo 1640).
Viittauksia: HYK ms., Bor. osak. matr. #11; KA valtakunnanregistratuura 28.8.1654 f. 94 (Till Bispen och Consistoriales i Åboo för Her Jacob Clementis ... denne brefwijsare och Caplan i Påstulla Cappel geld her Jacob Clementis, vnderdånigst föredraga låtit, huru såsom han af framledne Biskopen, der sammastädes Sal. M:ro Isaco Rothovio, är förordnadt till Caplan vthi be:te Påstula Cappelgeldh, och af samptl. des Inbyggiare, godh erkänd och emot tagin Men beswerar sig att han sin tiänst och lägenheet eij får åthniutha för en H:r Hindrich Erici 482 be:dh som igenom dett att han är råkadt i Swågerlagh medh Proubasten H. Swen i Loijo sockn med all oskiäll att trängia honom ifrån be:te ringa lägenheet, Ödmiukeligast bediandes, wij honom här vtinnan wille hielpa tillretta), 21.6.1682 f. 350 (Öppet bref för Allmogen af Pusula Capelgield och Loyo Sochn i Nylandh, angående ett Capellans bohl ... Oss hafwer underdånigst samptel:e Allmogen af Pusula Capellgieldh och Loijo Sochn i Nyland wiedh handen gifwit, att dem för 40 åhr sedan ähr effterlåtit, till att uppbyggia ett Capell effter dhe så widt lågo kringspridde i Skogzbygden. Och ehuruwähl dhe ähro af ringa Mantahl, wilkohr och förmögenhet, haa dhe lijk wist een Capelan dher widh underhållit, som jempte dhen widh Moderkyrkian boende Kyrkioheerden Gudztiänsten förrättadt, till dess framledne Kyrkioherden H:r Jacob Clementis uptogh ett hemman af ödhe i Soruolaby om 1/3 Mant:l, hwilket Sahl. Rådet och Feldt Marskalcken Gr. Carl Leijonhufwudh såsom förmyndare för sin brorsohn A:o 1662 haar gifwit till ett Cappellans bordh; Men nu mehra tillijka medh siellfwe Raseborgz Grefweskap revocerat och under Ammiralitetet förlagdt; Ödmiukeligast bediandes att Wij wehle dhem samme lille hemman Sauila till Capellans bohl stadigt förunna och effterlåta ... i krafft af detta Wårt öpne bref förklare stadige och förordne at mehrbe:te hemman af 1/3 mantahl utj Sauola by och Loyo Sochn, skall här effter wara och blifwa ett wist och stadigt Capellans bordh till Pusala Capell, och Capellanerne niuta dher å dhe frijheeter hwar effter annan, som öfwer alt brukeligit ähr); KA mf. ES 1843 (kk 3) Maarian ja Raision käräjät 11.3.1637 f. 8v (Salige D. Clementis Stigæi underschrifne Zedell Daterat 1625. denn 2 Aprilis); KA mf. ES 1747 (cc 6) Marttilan käräjät 6.–7.12.1647 f. 601 (Fram kom Wellärdhe her Jacob Clementis aff Sommero och framlade i Rätten sigh giffuen Fulmacht af Wällärdhe Heer Clavido Brennero Kyrckioherden i Tofssalo. Jatkuu 19.–20.10.1649 f. 675v); KA mf. ES 1882 (ll 5) Lohjan käräjät 21.–22.6.1672 f. 67v (Biörnhudh); KA mf. ES 1884 (ll 7) Lohjan ja Siuntion käräjät 4.–6.10.1684 f. 145 (Emedan Niels Hindersson i Hitis, efter D:ni Nicolai Stigelij begäran och samtyckio, medh finger å book sin Edh afl:de, bekennandes att Sal: H:r Jacob Stigelius är förlijkt medh H:r Öfwerstel:n Wälb: Carl Rennerfält, så wäl om Caplans räntan som om alt annat, som dhem emellan warit). — V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 8 (I); Consistorii academici Aboensis äldre protokoller I [1640–54] (utg. A. G. Fontell, 1884) s. 78–79 (Jacobus Clem. Rändämäkensis), 80; Consistorii ecclesiastici Aboënsis protokoller I 1656–1658. SKHST 2 (utg. Ad. Neovius, 1899) s. 2, 14, 22–24, 79, 83; Consistorii ecclesiastici Aboënsis protokoller II 1658–1661. SKHST 3 (utg. Ad. Neovius, 1902) s. 427; K. G. Leinberg (utg.), Handlingar rörande finska kyrkan och presterskapet IV (1900) s. 38 (28.8.1654). — C. H. Strandberg, Åbo stifts herdaminne I (1832) s. 342, 351; Suomen kansallisbibliografia 1488–1700. SKST 642 (toim. T. Laine ja R. Nyqvist, 1996) #279D.
Päivitetty 20.12.2023.
Lähdeviite
Yrjö Kotivuori, Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852: Jakob Stigelius. Verkkojulkaisu 2005 <https://ylioppilasmatrikkeli.fi/henkilo.php?id=67>. Luettu 12.10.2024.
Ks. myös viittausohje.
Tiedot Laguksen ja Carpelanin matrikkeleissa
[Oja], Jacob. Clementis Ab. p. 2 || Bor. 11: Rändämäkensis. Ofta i disciplinsmål 2.12.1640–29.2.1643. Ej att förvexla med Jac. Clementis Rotta Aboensis, se i VI.
Lähde: V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 8.