Tiedot

Velipuoli: lainlukija Gabriel Melartopaeus 1020 (yo 1653/54, † 1686).

Poika: Karjalohjan kirkkoherra Josef Melartopaeus 3909 (yo 1692/93, † 1729).

Pojanpoika: Hirvensalmen ent. kappalainen Arvid Josef Melartin 6491 (yo 1738, † 1782).

Lanko: Hämeenlinnan kirkkoherra (Hattulan nim. kirkkoherra), FM Isak Florinus 1471 (yo 1661, † 1676).

Vävy: Kangasalan pitäjänapulainen Johan Hulchovius 3957 (yo (1693), † 1703).

Viittauksia: HYK ms., Index s. 129a; HYK ms., Satak. osak. matr. I #148; KA valtakunnanregistratuura 18.3.1678 f. 118 (Till Rijkz Rådh i Stockholm för en finsk Präst Christiernus Melartophæus), 18.12.1686 f. 948 (Kongl. Maij:tz Resolution öfwer den långwahrige twist, som haf:r warit emillan Bonden Jöran Thomasson (katso 4127) å sin och sine Med Interessenters wägnar i Rautioby, Sahalax Sochn och Tafwastehuus Lähn, och Capellanen H:r Christer Melartopæus som Bördzrätz ägande uti Isoniemi by, Cangala Sochn och Åbo Lähn, angående ägoskillnaden ock bohlstada Skiähl dhesse byar emellan); KA mf. ES 2001 (nn 62) Kangasalan ja Oriveden käräjät 14.–16.2.1667 f. 1030v (Isoiniemj, katso 1020); KA mf. ES 3745 (Ikaalinen 1) Kangasalan käräjät 27.–28.6.1670 f. 227v (Företrädde Do:nus Christopherus Melartopæus, och Rätten föredrogz at Befallningzmannen W:t Erich Matson Spooff tillijka med Lendzmannen Nämbdem: Matz Matsson i Hertola, och Bengt Andersson i Wahderpää, hafua d: 30 Julij 1668 warit på Issoiniemmj, Uthi hans frånwaru såssom at hålla edt arffskiffte samptlige Arffuingarne emillan, wille för den skull weeta hwadh Disposition då af bem: godhe män, om dhe twenne och siärskilthe åhrs bewilliadhe brandzstudz hielp giordt, och då afftaal giordt bleff), Kangasalan käräjät 10.–12.10.1670 f. 277v (Företrädde Do:nus Christopherus Melartopæus, berättandes huru såssom 1662 är Issoiniemi hemman af wådhe eeldh Upbrändt ... hans Swåger quartermestaren Jacob Sigfredson ... Christopheri Sal: faders böcker ... Och emedan såsom Uthi dhen Högl: Kongl: Håffrätten honom Christophero är Isoiniemi Hemmanet till ährkändt), Kangasalan käräjät 16.–17.1.1671 f. 301, 302v, Kangasalan käräjät 10.–11.10.1671 f. 372, Kangasalan käräjät 28.–29.2.1672 f. 445, Kangasalan käräjät 8.–10.7.1672 f. 490 (Förekom D:nus Christiernus Melarthopæus, och föredrogh huru såssom Uthj arfskiftes Längden den 30 Julij 1668, hållen emellan honom och hans Syskon är 1 Rödt Stodh á 18 D:r tillijka medh 1 Ungh Häst á 16 D:r K: M:t honom påfördt, hwillket Stodh och fåhle han wäl bekänner sigh hafwa af Isoiniemj hemmanet tagit, Men den ene wedh Biörnborgh af Biörnen och den andre i Karcku Sochn af Wargerne nederslagne och Upätne, Begärandes att Rätten wille der Uthj een doom och Uthslagh gifwa, om dett skulle wara hans skada eller eij; Hwar om bleef hans Swågrar H:r Peer Wanæus 1175 och för detta qwartermestaren Jacob Sigfredsson tillfrågat), 490v, 492; KA mf. ES 1963 (nn 5) Kangasalan ja Oriveden käräjät 5.–6.3.1675 f. 70v, Kangasalan ja Oriveden käräjät 26.–29.1.1678 f. 241v, Kangasalan käräjät 17.–18.6.1678 f. 291v, 294; KA mf. ES 1964 (nn 5) Kangasalan ja Oriveden käräjät 27.–29.1.1679 f. 527 (Collega Scholæ i Åbo, Wällärde H:r Christiernus Melartopæus opå sin Swärmoders dygdesamme Hustro Elin Cnuthsdotters i Isoniemi wegnar), 530 (om Tapaturma Qwarn), 531 (Isoniemi hemman som Wällärde H:r Christer Melartopæus medh sin Swärmodher emoot en gård i Åbo Stadh sigh ifrån bytt haf:r, bleef nu tridie gången opbudit, vertaa 42), Ylim. käräjät Kangasalan Isoniemen kylässä 22.10.1679 f. 730v (emellan Collegam Scholæ i Åbo Wällärde H:r Christiernum Melartopæum och någre hans Contraparter), Kangasalan ja Oriveden käräjät 22.–24.1.1680 f. 813v, 815 (Det byte dygdesamme hustro Elin Knutzdotter medh sin Mågh Collega wällärde H:r Christierno Melartopæo om hennes gårdh i Åbo Isoniemj Ryttare hemman giordt hafwer, som lagbudit och laghståndit ähr, bleef nu dömbdt stadigt och fast hwilket sielfwa skötningen wijdare uthwijsar), Kangasalan käräjät 7.–8.9.1680 f. 854v (intygade nu Cappellanen wällärde H:r Christer Melartopæus); KA mf. ES 1964 (nn 6) Kangasalan ja Oriveden käräjät 21.–24.1.1681 s. 106 (dygdesamme h:o Elin Cnutzdotters i Isoniemi begäran), Kangasalan käräjät 17.–20.6.1681 s. 241 (Capellanen Wällärde H: Christiernus Melartopæus ... på Isoniemi bys wägnar), Kangasalan käräjät 19.–20.6.1682 s. 572, Kangasalan käräjät 23.–25.11.1682 s. 864 (Capellanen H:r Christer tillijka medh sin swähr modher Hustru Elin Knutzdotter Visia); KA mf. ES 1965 (nn 6) Kangasalan käräjät 7.8.1683 s. 1144, Kangasalan käräjät 11.–12.9.1683 s. 1209, 1210, Kangasalan käräjät 17–.18.3.1684 s. 1367, Kangasalan käräjät 26.–27.1.1685 s. 1644, Kangasalan käräjät 30.9.–3.10.1685 s. 1843; KA mf. ES 1965 (nn 7) Kangasalan käräjät 19.–23.2.1686 s. 83, Kangasalan käräjät 5.–6.9.1687 s. 358, Kangasalan käräjät 8.10.1688 s. 774 (Capellanen Wörd:ge H:r Christer Melartopæus kom nu för Rätta på sitt Ryttare hemmans i Isoniemi wegnar); KA mf. ES 1966 (nn 8) Kangasalan käräjät 16.–19.2.1691 s. 130 (katso 1471); KA mf. ES 1967 (nn 9) Kangasalan käräjät 8.–10.2.1692 f. 5, Kangasalan käräjät 16.–18.6.1692 f. 137; KA mf. ES 1967 (nn 10) Kangasalan käräjät 30.–31.3.1693 f. 181v, Kangasalan käräjät 30.–31.3.1693 f. 184 (Dygdesamma hustru Elin Cnutzdotter Wisia förekom och gaaf klageligen tillkänna det den högste öfwer all annan wederwärdigheet som henne haar träffat behagat nu nyligen Nembl:n d: 27 hujus hädankalla dess endaste Ålderdoms Tröst och Swärson Caplan här j Sochnen Fordom hederlig och Wällärde H:r Christer Melartopæus hwilcken lämbnat sin Änckia medh Fem omyndiga Barn j stoor Fattigdom och widlyftigheet, bediandes nu att Sochnen wille af Christelig barmhertigheet för den aflednes Enckia och Faderlösa barn hoos höga wederbörande intercedera om sådan anstalt att hon kunde någon Subsistance bekomma. Nämbden och närwarande Tingz Laget sade enhälleligen, att deras förnämbsta önskan wore, det höga Öfwerheeten wärdes behierta hennes usla tillståndh, utsee wägar till hennes och barnens underhåldh, eller att Enckian blefwe försörgd medh en skickeligh Persohn som Församblingen medh nyttigh och helsosam Lärdom tiäna kunde, men där det intet skulle skee, Så är deras förmodan som och trägna begiäran, att H:r Johan Enckel 2961 af höga wederbörande till samma Caplans Tiänst wedh Cangasala Moder Kyrckia förhulpen blifwa. Rätten tillsporde Allmogen om dhe intet wille Reflectera på Caplan j Cumalax Wällärde H:r Sigfredh Neppius 2374 men dhe sådant alldeles afslogh, emedan dhe sade honom sittia wedh godh lägenheet och de finna sitt fulla nöije af H:r Johan, hwilcken dem en tijdh medh godh lärdom föregått hafwer. Detta som således passerat är, efter begiäran här medh lagligen Attesteres), Kangasalan käräjät 11.–12.9.1693 f. 462v (Caplans här j Kangasala Sahl: H:r Christer Melartopæj änkia, dygdesamma hustru Ingeborg Arfwedz dotter Florina begiärte skrifteligen af Häradz Rätten, att hon finge Cedera bonis, emädan hennes Mans Ägendom, omöijeligen skall kunna hinna till dhes giäldz afbetahlningh); KA mf. ES 1968 (nn 11) Kangasalan käräjät 11.–12.6.1694 f. 245, 250v; KA mf. ES 1969 (nn 12) Kangasalan käräjät 28.6.1695 f. 271 (Fordom Pastoris j Lengellmäcki Änckia, dygdesamma hustru Elin Cnutzdotter), 276; KA mf. ES 1969 (nn 14) Kangasalan käräjät 21.–22.1.1697 f. 17; KA mf. ES 1966 (nn 8) Kangasalan käräjät 15.–16.1.1700 s. 1044; KA mf. ES 1974 (nn 24) Kangasalan käräjät 26.–27.10.1705 f. 284 (Jöran Thomasson ifrån Isoniemi inlade sin swärmoders dygdesamme hustro Ingeborg Arfwedzd:r Florinas utgifne Skrifft af den 20 Octobr: 1700, som Ombudzman Johan Morin till wittne uderskrifwit, af innehålldh, att såsom hon Florina antagit bem:te Jöran till Swär Son, emädan han ingen hiellp eller understodh af sine Barn hafft, som kunnat och welat præstera præstanda till hans Kongl: Maij:tz Krigztienst i desse swåra Krigztijder, utan har bem:te hennes Swär Son mäste delen af sin Ägendom lägt till Munderingens ehrsättiandhe för Isoniemi Rusthålldh hwilket förutan samma Rusthålldh kunnat luta till undergång, Alltså och i anseende dertill updrager hon bem:te Jöran först födzlo Rätten till mehrbem:te Isoniemi Rusthålldh, hwaremot han förplichtat sig, att henne som en Son ägnar och bör, syta och tillhanda gå, anhållandhes Jöran Thomasson nu, att bem:te hans Swärmoders willia och giorde Förordning lagl: confirmeras kundhe, som således actis publicis insererat och detta däröfwer till Bewijs af Protocollet meddehlt blef). — V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 116 (XXVII); V. Lagus, Studentmatrikel. Supplement (1906) s. 25 (XXVII); Consistorii academici Aboensis äldre protokoller III 1664–1671 (utg. H. Dalström, 1898) s. 304 (Christianus Melartopœus), 329 (Christ. Melartopœus); M. Jokipii, Satakuntalaisen osakunnan matrikkeli I 1640–1721 (1954) #148. — C. H. Strandberg, Åbo stifts herdaminne I (1832) s. 270; A. Bergholm, Sukukirja II (1901) s. 876 (Melart(opoeus). Satakunnan suku. Taulu 1); Suomen kansallisbibliografia 1488–1700. SKST 642 (toim. T. Laine ja R. Nyqvist, 1996) #1373.