Helsingin yliopisto

Tiedot

(1684) Robert Ranck Robertus Johannis, Aboensis 3130. Vht: turkulainen kauppias Johan Robertsson Rancken (‡ 1710) ja Kristina Mårtensdotter Schilling. Ylioppilas Turussa (1684). Vihitty papiksi Turun hiippakunnassa (Lohjalla) 5.2.1693. — Apulaispappi Kirkkonummella 1693. Saarnaaja. Vietti vallatonta elämää ja erotettiin pappisvirasta. Suljettu heikkomielisenä Seilin hospitaaliin 1698, vietti siellä noin kymmenen vuotta. Katselmuskirjuri, oli sotavankeudessa Venäjällä (1720). ‡ Turussa 21.2.1724.

Eno: Turun hovioikeuden asiakirjakirjuri Gustaf Schilling 1590 (yo 1662/63, † 1696).

Veli: Uudenkaupungin pormestari Vilhelm Rancken 3642 (yo 1690, † 1751).

Veli: lääninviskaali Mårten Ranck 3643 (yo 1690).

Lanko: kihlakunnantuomari Henrik Juslenius 2517 (yo 1677, † ~1701).

Lanko: Närtunan kirkkoherra Abraham Juslenius 2518 (yo 1677, † 1719).

Viittauksia: KA valtakunnanregistratuura 2.1.1684 f. 1 (Till Landzhöfd. Lorentz Creutz angående Borgaren Johan Ranckens förhållande ... uthaff hoosgående Ransaakningh och wittnesschrifft, kunne I med mehra see, huru otillbörligen Borgaren Johan Ranchen haar inträngdt sigh uthi Biskopens och Consistorij Embete, och tillwällat sigh, dhet dhem tillkommer, j dy at han publicerat wårt bref om H:r Daniel Kirckmans 2378 befordran till Hospitals Präst i Åboo, honom dher på introducerat, och wanwördeligen sigh emoth Consistorium uthlåtet, hwilcket förorsakat dhem till dheras och Competerande rättigheetz Conservation, medh een vnderdånigh klageschrifft hoos Oss att inkomma; Och som wij een sådan hans förmätenheet ingalunda williom onäpst låtha; Ty befalle Wij Eder Nådeligen, att I låthen noga och wähl igenom redelige och opartijske Män ransaka, huru sigh här medh egenteligen förhåller), 2.1.1684 f. 2, 11.9.1684 f. 581, 30.10.1684 f. 680 (Till Landzhöfdingen i Åbo, att inkomma medh sin förklaringh öfwer Consistorij beswär moth borgaren Ranken); Stockholms stadsarkiv, Bouppteckningar 1720:862 (Schilling, Christina, d. 9/5 1720; änka efter Rancken, Johan, handelsman, Åbo; barn: 1) avl. Rancken, Christina, barn m. Juslenius, Henrik, häradshövding: a) Juslenius, Christina, 30 år; b) Juslenius, Catharina, g.m. Stockman, Jurgen, befallningsman; c) Juslenius, Elisabet, 24 år; d) Juslenius, Maria, 20 år; e) Juslenius, Henrik, 18 år, skrivare; 2) avl. Rancken, Helena, barn: a) Scheffler, Johan, handelsman, Åbo; b) Scheffler, Helena, g.m. Wittfooth, Bertil, handelsman; 3) Rancken, Robert, mönsterskrivare, fången i Ryssland; 4) Rancken, Elisabet, änka efter Juslenius, Abraham, prost; 5) Rancken, Wilhelm, notarie & rådman, Nystad; 6) Rancken, Mårten, landsfiskal över Ingermanland, fången 1704 vid Narva; 7) Rancken, Gustaf, räntmästare; omn. förstn. mågs broder, Juslenius, Gabriel, professor, Åbo), 1730/2:119 (Rancken, Gustaf, bokhållare, d. 18/6 1730; änka; Sommer, Catharina. Perillisiä olivat veli Wilhelm ja kolmen edesmenneen sisaren lapset); KA mf. ES 1753 (cc 18–19) Piikkiön ja Kaarinan käräjät 18.12.1691 s. 245 (Studiosus Robort Ranck på sin Swågers Handellssman Carll Schefers wägnar); KA mf. ES 1846 (kk 9) Raision ja Maarian käräjät 26.–27.9.1690 f. 136v (Mons:r Robert Ranck på dess Swågers Regementz Pastorens Ehrewyrdige och Wällärde H:r Abraham Juslenij wägnar); KA mf. ES 1847 (kk 10) Maskun ja Nousiaisten käräjät 26.–27.3.1691 f. 36–38v (Framstegh Studiosus Dns. Robert Ranck och berättade huru såsom han d: 28 Septemb. förledit Åhr om Michaelis Dagh wedh ett hållit Bröllop på Willilä af Pehr Michellsson dersammastädes medh hugg och slagh sampt skymffel: ordh skall wara öfwerfallen), Raision ja Maarian käräjät 22.–23.9.1693 s. 583 (Predikanten Wällärde Robert Rank, fordrade af Mattz Johansson i Gertula 43 D:r 12 ö: K:m:t); KA mf. ES 1849 (kk 14) Marttilan käräjät 15.–16.10.1697 f. 387v (Coadjutor Wällärde H:r Simon Sonnerus 2598 angaf Predikantten Robert Rancken, för det han nu under Tingz tijden i andra stugan skall haf:a slagit honom på Munnen; Begiärandes att han derföre plichtta måtte, Robert Rancken insteltte sig för Rätta, seijandes sig hålla H:r Simon för en skiählm och Tiuf till des han sådant bewijsar, hwilket begge parterne begiertte annoteras, Beropandes sig H:r Simon på Studenterne Olaus Meijer, och Ericus Limnelius hwilka sådant åsedt, och edel:n Wittna kunna, Begiärandes att dhe måtte afhöras, och saken med doom afhielpas, doch som här ingen är nomini consistori tillstädes, så kunde Rätten sig ickeför denne Gångon der om uthlåta. Sedan parterne tagit afträde öfwerföll Rancken H:r Simon med sin käpp, slåendes honom 3: slag öf:r hufwudet och axlen, in för Tingzstugu dören, och jembwähl omsijder ofredade Rätten och Tingz Almogen, så war ingen annan uthwäg än att han togz under wacht, till des han kunde sigh besinna, effter som han medh sitt owäsende så lenge han war på frij foot icke wille afstå, utan war att befara, det han någon merkeligh skada och öfwerwåld i sitt Raseri för öfwa skulle); KA mf. ES 1852 (kk 23) Nauvon käräjät 18.7.1705 s. 28 (Länsman Abraham Michelsson framstälte een qwinspersohn ben:dh Maria Michelsdotter Frostera (vertaa 1729) som ett oächta barn födt och d: 12 Aprill sidstledne af Pastore Olao Ulsingio Christna låtit, hwilcken påstodh sig medh Robbert Rancken i Siählöö Hospital omgänge och beblandelsse hafft, föregifwandes att han henne Echtenskap tillsagt, och henne under sådant Löffte lockat till Lägersmåhl. Jatkuu (kk 24) 12.–13.3.1706 f. 88); KA mf. ES 1853 (kk 25) Nauvon käräjät 18.–19.3.1707 f. 137 (Det instälte sig för Rätta Robort Ranck med berättande, att han ingen ändring uppå Rättens Resolution 1706: d: 12: och 13: Martii emellan honom och Marja Michels dotter Frostera hade söökt, hwaruthinnan han föregaf orsaken wara, att Befallningzman Henrick Bähr eij tillstadt honom att reesa till Staden, Befallningzman Bähr närwarande påminte Ranck, att han intet een uthan många gongor hade warit uti Åbo, och således mycket wähl kunnat bewaka sin Rätt, som och låta instämma till detta Ting, dhe wittnen ... som Rätten war bekant, det han för een afwijta uti Siählöö Hospital woro inlöster); KA mf. ES 1386 (q 1) Naantalin RO 19.2.1695 (Wählärde H:r Råbbert Ranken, som hafwer låtit Citera och stembna Jacob Jacobsson Glassmestare at swar honom om Injurier, berättandes nu först, huru som han i förledne lögerdagz k: 7 el: 8 om afftonen kom ifrån Prestegårdhen, och ärnat stiga in till D:um And: Wallium 3651 der at läggia sigh öfwer Natten, Altså wedh sit gåendhe på gatan, då hadhe bem: Jacob Glasmestare medh sin hustru, uthur sit badstugu fönster uthropat och beskyldt, honom för det han, då shall hafwa samma hans Badstugu fönster sönderslagit, uthbristet begge medh swåre skiäldzordh, emoot honom, kallat honom h:r Ranken för een tiuf, skiälm, och /: Salva venia :/ medh eet skambligit ordh på finska, Wärin wijtun koijra, det han så wähl på swenska som finska offta repeterat, medh den frågan, om han een Prestman wara skulle, och således ifra sigh på honom, för een sådhan giärningh, doch effter bem: H:r Robbert Ranken nekar til eet sådant Factum, och sin oskyldigheet föredrager, hälst han icke eens warit medh bem: Glasmestare bekanter ell:r wiste, hwar han skulle boo ... Sentens: Såsom för tijdhen icke ähre flere uthi Rätten sittiande ähn allenast 1 Rådhman, Och kan uthi detta ährendet annorlundha eij uthsees, uthan effter som H:r Råbbert Ranken berättes icke ännu wara för sine fehlahtigheeter shull priverat ex beneficio, altså må å käranden saken emoot honom uthi det Höghwyrdige Dom Capitlet angifwa); KA mf. ES 1370 (p 8) Uudenkaupungin RO 12.1.1698 (Effter Wördige och Wällärde H:r Robert Ranckens Skrifftelige anhållan, effterletz honom att hoos en och annan här j Staden Colligera en Nyy Mässe hielp, så wijda han tillbiuder sig ingen öfwer sin wilja och goda Behag wela gravera). — V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 218 (XLVI), 486 (Tillägg och rättelser. XLVI); Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat VI 1685–1690 (julk. T. Carpelan, 1940) s. 162 (8.12.1686, Studiosus Robertus Ranck), 175, 194–195, 197, 210, 213–215, 216, 217, 225, 227, 229, 241, 281, 301, 302, 304, 322, 590–594, 595–597, 600; Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat VII 1690–1699 (julk. T. Carpelan, 1940) s. 2, 3, 4, 6, 53, 67, 238, 272, 385, 415; A. Hästesko (utg.), Utdrag ur Åbo domkyrkas räkenskaper 1701–1735 (1907) s. 103 (21.2.1724, ‡ Robert Ranck); E. Koskenvesa (julk.), Turun hiippakuntaan papiksi vihityt vuosina 1690–1732. SSV 39 (1969–70) s. 140 #67. — T. Carpelan, Åbo i genealogiskt hänseende. Länsi-Suomi 3 (1890) s. 66 (Köpmannasläkter i Åbo, Rancken Tab. 2); V. Selinheimo, Turun porvariston sukunimiä 1700-luvulla II. SSV 9 (1925) s. 137; E. Suolahti, Porvarispoikien opinkäynti (1946) s. 194; J. Vallinkoski, Turun akatemian väitöskirjat 1642–1828. HYKJ 30 (1962–66) #3819G (1684); Suomen kansallisbibliografia 1488–1700. SKST 642 (toim. T. Laine ja R. Nyqvist, 1996) #3141.

Päivitetty 20.12.2023.

Lähdeviite

Yrjö Kotivuori, Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852: Robert Ranck. Verkkojulkaisu 2005 <https://ylioppilasmatrikkeli.fi/henkilo.php?id=3130>. Luettu 9.12.2024.

Ks. myös viittausohje.