Tiedot
27.8.1669 Arvid Frisius Arvidus Johannis, Rigensis 2022. Vht: Kangasalan kirkkoherra Johan Frisius 966 (yo (1653), † 1672) ja hänen 1. puolisonsa N.N. Mårtensdotter. Ylioppilas Turussa 27.8.1669 [Frisius] Arv. Johannis Rig _ 99. Nimi on kopioitu Albumista v. 1786 Viipurilaisen osakunnan matrikkeliin [1669] d. 27. Aug: Arvid Johannis Frisius. Rigensis. Nimi on kopioitu Albumista noin v. 1696 Satakuntalaisen osakunnan matrikkeliin [1669/70] Arvidus Frisius. Cangasalensis. | Concionator Castrensis. — Itä-Uudenmaan jalkaväkirykmentin (V. Pilar von Pilchaun, myöh. Remb. von Funckenin rykm.) saarnaaja 1674. Siirto Turun ja Porin läänin ratsuväkirykmenttiin 1677. Omisti Karkun Järventaan ratsutilan. † noin 1678.
Pso: Juliana Månsdotter Palm tämän 1. avioliitossa († 1736).
Pson poika: Kurikan kappalainen Isak Astrenius, myöh. Astreen 5274 (yo 1716, † 1755).
Vävy: Lapin kirkkoherra Tomas Betulinus 4685 (yo 1702, † 1732).
Vävy: Lapin kirkkoherra Anders Indrelius 5336 (yo 1722, † 1742).
Viittauksia: HYK ms., Index s. 67a; HYK ms., Satak. osak. matr. I #173; HYK ms., Viip. osak. matr. I #76; KA mf. ES 1963 (nn 4) Tyrvään käräjät 4.–5.3.1644 f. 71 (Upbödz nu 3 gången H:r Zöfringz [Tyrvään kappalainen (1628–30) Severinus Josephi] hemman i Calliala om 3 öres Skatt, det Brusius Henrichzsson i Påhjala aff be:te Sal: H:r Zöfringz barn och efterlefuerska Susanna Mårtensd:r i Jerfuentaka, ähr sinnat till sig handla), Tyrvään käräjät 14.–15.10.1645 f. 202 (fordom Cappellanens S: her Zöfringz efterlefwerska Susanna Mårtensdåtter), Tyrvään käräjät 17.–18.11.1646 f. 291 (fordom Cappellans her i Sochnen, framledne her Söfringz Uthbergade geldzsaker); KA mf. ES 2000 (nn 62) Karkun ja Mouhijärven käräjät 6.–8.6.1659 f. 352 (Efter den Högl:e Konungl:e Håffrättens Upskötz dombs lydelsse afsagt den 1 Junij 1659 emillan Claes Johansson i Järfwentaka och Hattemakaren Samuell Bursättz (vertaa 1796), Ransakades om Järfwentaka Hemmans ödeläggiande som fölier: Frågades Hust: Susanna Hwarföre Hennes Man Sal: H:r Söfring läth ödeläggia Järfwentaka Hemman, Uthj sine barns af förste Kullan omyndige åhr och hwart booschapen kommen war, der till Hon med sin Man Claes Johansson swarade, at Sal: H:r Söfring för åthskillige olyckor som honom på samme Hemman Hände, det giöra måste ... elliest och war Sal: H:r Söfring Caplan i Tyrfwis, och der eett annat hemman åbodde), Tyrvään käräjät 11.–12.7.1659 f. 392 (Efter den Högl:e Kongl:e Håffrättens Upskotz dooms lydelsse och imposition, tillfrågades Hust: Susanna Sal: H:r Severini Josephi Enkia, hwadh för witnen hoon haf:r der till det Sölfret som blef nedersatt i förwahringh i Törfwis Kyrckia då framkallade Hust: Susanna een ålderstigen Man Bertill Jörensson i Kalliala, hwilchen efter aflagdan eedh å Lagbook, bekiende sigh wähl intet seedt eller der när warit när Sölfret nedsattes i Kyrckian, doch hördt seijas och talas strax der efter der om, at H:r Söfring medh Twenne sine Sal: Hustrus Systrar hade satt Sölfret i Kyrckian i förwahrningh; och sedan Sölfret war bortstulit, hade han fölgt då warande Klåckaren Thomas Jörensson, till een Spåqwinna åth Artijärfwi på andre sidan om Hållåla, Brita wedh nambn, at förfråga efter be:te Sölf:r, huilken swarat at twänne bönder det bortstulit hade, Men intet welat dem nämbna, Sedermehra hade han reest till Anders Kieroinen i Ruowesi och een Spåman, efter Kyrckieheerdens begieran, hwilchen sigh hade tilbudit at trolla Tyfwen så han schulle löpa galen i Skogen, Men denne efter Kyrckieheerdens begieran intet dristat sigh bejaka der till, allenast begierat han elliest skulle så laga Sölf:t igen bäras måtte, Och mehra wiste han till Saaken eij seija; der näst beropade sigh H: Susanna på twänne Uthaf Nämbden Erich Jacobzson i Roismala och Påfwell Thomasson i Nuroi hwilcha bekienna sigh wäll wetat det H:r Söfring medh sin Swägerska Sal: Borgmestarens Mårten Sigfredsons (katso 255) hustro hade Sölfret nedersatt i Kyrckian, Och sedan det war bortstulit, skulle Kyrkieheerden skylt Klockaren derföre, som Kyrckio nyklarne Under Händer hade, såsom och dragit honom för Rätta utj fordom Lagläsarens Gabriel Berndtzsons tijdh, då och desse allareda i Nämbden sutidt hadhe, hwilchen Saaken schulle då till een annan tijdh opskutidt, till dess dhe efter Tiufnaden betre sökia kunde, Och i medler tijdh hade Klockaren druncknat, Men ingen kan weta huru mykit det war), Tyrvään käräjät 10.–11.7.1660 f. 508v (Framkom för Rätten M:r Samuel Bursetz Hattstoffware ifrån Åbo, kärandes till Cappellan H: Johan Mathiæ [Collinus] uthi Karku, om en Ängh Myllinpälyste wedh nampn, som Han till Kyrkioherden i Tyrfuis H: Abraham Josephi försålt, huilken Ängh hans Stiuff Swärfader Clas Johansson Serki, rettom arfuingom owitterligit och ohmält undan Jerfuentaka gårdh bortsålt hafuer), Karkun ja Mouhijärven käräjät 8.–9.3.1661 f. 555v (Let Probsten uti Cangasala, M:r Johan Aruidi Frisius 966 igenom sin fulmechtige, uti Rätten Inleggia, en inspråkz och Protestskrifft, emot den Engen som Hattmakaren uti Åbo, Mestar Samuel Bursetz, wndan Jerfuentaka gårdh /: huilcken Probsten af Hattmakaren sigh tilhandlat hafwer :/ till Under Lagman Mester Abraham Collanium 114 i förledne sommars för 7 D:r Sölf:r M:t försåldt hafwer), Karkun ja Mouhijärven käräjät 12.–14.3.1662 f. 584v (Förekom Matz Johanson i Liuhala och Tyrfwis Sochn, och inlade i Rätten sin swärfaders Claas Johanson Särkis attest Daterat den 6 Nouembris 1661 aff innehåldh, att den tijden de bodde på Järfwentaka hemman, hafwer Claas Johanson warit husbonde, och all den geldh medh sin willia sielff giort, hwarföre han sin Mågh Matz Johanson aldeles libererar där på han begärde ähn wijdare Rättens bewijs, Så emedan sålunda som be:t ähr aff Nämbden och hela tingzlaget bleff intygat i sanningh wara, kunde deth honom icke förwägras), Karkun ja Mouhijärven käräjät 30.5.–3.6.1662 f. 592v (Uplystes Järfwentaka hemman tridie gången som Probsten i Cangasala Mag:r Johan Frisius aff Samuel Hatmakare för 660 D:r Kop:r M:t Köfft hafwer), Tyrvään käräjät 17.10.1662 f. 684 (Förekom Samuel Bursetz, och kärde till Kyrckieherden i Tyrfwis, Wyrdighe och Wällärde H: Abraham Josephi (katso 1256) om Sammal Jåkj Engh som han innehafwer, och Bursetz Swärfaders Fader Sahl: H: Josep Matthiæ [Tyrvään kirkkoherra Josephus Matthiæ, † ~1625] hafwer Köfft ifrån Sammaljåkj Bertill Thomason Skatlööst att niutha, effter som Jören Jönssons Lagmans Dom aff Dato den 27 Martij 1622 det Uthwijsar och förmäler, fodrandes för den skull Bursetz att han bem:te Engh Under Järfwentaka Hemman som han effter Den Kongl: Rättz Dom aff dato Den 14 Martij 1660 medh sin Swåger för Deres Hustrors fasta Möderne ähr till Dömbt, måtte få niutha; Hwar till Kyrckieherdens Fulmächtige Dn: Abrahamus Jacobi swarade det Kyrckieherden hafwer den köfft aff Kyrckieherden i Karko H: Johan Matthiæ för 45 D: Kop:r och han igen berättade den bekommit aff Hustro Susanna Mårthens Dotter Den tijdh hoon possiderade Järfwentaka Hemman uthi sitt Enckie ståndh, doch ingen Dera Där medh Lagligen procederat, Hwarföre affsades att Ängen ährkennes Under Järfwentaka Hemman igen Dijt Den först aff H: Joseph köpt ähr, Den han och medh Järfwentaka Hemman sin Son H: Söfringh Josephi, och sin Dotter Sophia Hieta Hemman gifwit hafwer), Karkun ja Mouhijärven käräjät 13.–14.3.1663 f. 726 (Inlade Præpositus j Cangasala, Wyrdigh och Höghlärde Dn: Magister, Johannes Frisius j Rätten ett Contract, Daterat Åbo den 30 Augustj 1660 Innehållandess, att Hattmakaren M:r Samuel Bursetz medh sin Hustrus och hennes Syskåns goda Ja och Samtyckie af ett moget betenkiande och berådde modhe, Järfwentaka Hemman om 6 1/2 öre skatt och 1 1/4 Man:l för fast och oryggeligit Kiöp hånom emoth Sexhundrade och Sextijo Dal:r Kåppar Mynth såldt och oplåtit hafwer, och samma Kiöp sedan wijdare 1660 den 19 Novemb: j fremmande herrars och goda mäns närwaro fulbordatt, huilka Penningar den sidsta medh den medh dhen första, äre allaredo till Bursetz och hans Swåger Hans Kylman betalte ... och tilägnar dhet, Dn: Mag: Johannj Frisio hans hustru barn och retta arfwingar till ewärdeligh ägo, oklandrat att niuta bruka och behålla), Tyrvään käräjät 21.–22.6.1666 f. 994v (Sal: H:r Josephj Mathiæ Arfwing:r ... den tridie deelen som på Sonens H:r Severini Anpart föll); KA mf. ES 1963 (nn 5) Karkun ja Mouhijärven käräjät 12.–16.2.1675 f. 29 (Bertell Knutsson i Karkuby kärdhe til H:r Arfwedh Frisium om een ängh Korfwenoija b:d den han Under sitt Ryttare hemman Jerfwentaka innehaf:r Som skall tilförendhe wara pantsatt, begiärandes fördhenskul ängien igen at få inlösa), Karkun ja Mouhijärven käräjät 22.–24.9.1675 f. 107v (Fält Predikantten wällärde H:r Arvidus Frisius fordrade nu hoos sin Landbonde Joseph Matsson i Järfwentaka 2 st: stuthar, 2 st: getter, 2 st: fåhr och ett Swijn, som han uthaf Inventario skall förkomma låtit, sadhe och Joseph detta åhr illa besådt åkren, den deels lempnat linda, sampt heel odijkat, Gerdzlegårdarna förfalla låtit och huusen opå tompten inthet bygdt); KA mf. ES 1964 (nn 5) Karkun ja Mouhijärven käräjät 2.–5.1.1680 f. 760v (Till hustru Juliana Månsdotters i Jerfwentaka begäran förordnades af Rätten Michel Clemithson i Wäköis, och Jören Eskilsson i Palfwiala att Uthmäta hoos Lijnwäfwaren Johan Mårthensson (katso 766) i Aluskylä, hwadh han effter sin uthgifne Obligation af d: 7 Januarij 1670 skyldigh är till henne att bettala); KA mf. ES 1964 (nn 6) Karkun ja Mouhijärven käräjät 5.–7.8.1682 s. 651; KA mf. ES 1969 (nn 13) Karkun ja Mouhijärven käräjät 16.–17.7.1696 f. 286 (Landtfischalen och Cronones Befallningzman Wälbet:de Engelbrecht Staare på Opbördzskrifw: Isach Erichsons (katso 5274) wägnar gaaf tillkänna, huruledes han för en tidh sedan trädt j giftermåhl medh fordom Esqvadrons Prästens Sahl: Arfvedh Frisij Änckia Juliana Månsdotter, med hwilken bem:te Frisius aflat twenne Barn, hwilka han nu begiärte fåå afwittra, på det han weta finge huruwida Järfwentaka bördhe Rusthåldh des disposition kunde förtrodt blifwa); KA mf. ES 1970 (nn 16) Karkun ja Mouhijärven käräjät 8.–10.2.1699 f. 59 (Opbördz Skrifwaren Isaak Erichsson ... Anhållandes fördenskuldh Isaak det kunde hans Stiufsson Johan Arfwedsson ber:de hemman [Hinrich Kintus hem:n i Lammentaka by] fåå Optaga); KA mf. ES 1966 (nn 8) Karkun ja Mouhijärven käräjät 22.–23.6.1699 s. 908, 911 (Een Ogifft piga Illiana Arfwedzdåtter ifrån Järfwentaka klagade öfwer Giästgifware Enkian ifrån Mäkipä Margeta Henrichzdåtter); KA mf. ES 1971 (nn 19) Karkun ja Mouhijärven käräjät 25.–27.10.1702 f. 421 (Upbördzskrif:n Isaac Erichsson framsteg och berättade, hurusåssom han öfwer 20 åhr sedan, kommit att Echtta Esqvadrons Predikantens Sahl: H:r Arfved Friisii Efterlåtne Enkia, dygdesamme hustro Juliana Månsd:r, hwilcken haft 2:ne Barn en Son Johan och en dotter Juliana wid nampn med sin förra Man bem:te H:r Arfved, dhe der änn lefwa, hwilckom tillhörer dheras Sahl: Faders Börde Rusthåld Järfwentaka, här i Karku S:n belägit, enskylt, Seijandes Isaac Erichsson, att Såssom han alt sedan bemälte Rusthåld måst förestå, och många swåra utgifter underkastad warit, det han påstår sig omöijel:n wijdare kunna giöra, hälst som hans Stiuf Son bemälte Johan Arfwedsson nu mehra är kommen till sina Myndiga åhr; Altså anhölt han, det Mehrbem:te des Stiuf Son måtte sielf nu emothtaga ber:de sitt Börde Rusthåld, och så wähl derföre som för Augmentz hemmanet Kiutu i Lammentaka, hwilcket bebrukas med Stomens Folck, swara, på det uppå honom Isaac Erichsson inttet wijdare answar för Mehrbem:te Rusthåld måtte stadna, Anhållandes Isaac Erichsson fördenskull om laga bewijs deröfwer, att han inför sittiande Rätt afsäger sig ifrån Järfwentaka Rusthåld och des Augmentz Bönder, hwilcket således efter trägen begiäran allenast inteknat blef, kunnandes Isaac Erichsson med denne sin ansökning hoos högwälborne H:r Landzhöfdingen i ödmiukheet sig angifwa och des godtfinnande afwachtta, hwilcken om Rustningz rättigheter eller dheras opseijande, Men icke Häradz Rätten, haf:r macht att Resolvera öfwer); KA mf. ES 1972 (nn 21) Hämeenkyrön ja Ikaalisten käräjät 13.–16.2.1704 f. 96v (Studiosus Thomas Betolinus 4685 å sin principalinnas hustro Juliana Palms i Jerfwentaka och Karcku Sochn wägnar Kärde till Pigan Maria Mattzd:r i Kierikala). — V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 128 (XXX); Consistorii academici Aboensis äldre protokoller III 1664–1671 (utg. H. Dalström, 1898) s. (400); Consistorii academici Aboensis protokoll IV 1671–1679 (utg. T. Carpelan, 1912) s. 307 (H:r Arvidus Fricius); M. Jokipii, Satakuntalaisen osakunnan matrikkeli I 1640–1721 (1954) #173; S. Haltsonen (toim.), Viipurilaisen osakunnan nimikirja I 1640–1793 (1968) s. 12. — A. Oja, Astrén-suvun alkuperä. Kotiseutu 1975 s. 176; T. Vähäkangas, Peder Dansken jälkeläiset. Genos 69 (1998) s. 134.
Päivitetty 20.12.2023.
Lähdeviite
Yrjö Kotivuori, Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852: Arvid Frisius. Verkkojulkaisu 2005 <https://ylioppilasmatrikkeli.fi/henkilo.php?id=2022>. Luettu 21.11.2024.
Ks. myös viittausohje.
Tiedot Laguksen ja Carpelanin matrikkeleissa
Frisius, Arv. Johannis Rigensis. p. 99 || Vib. 76: 17.8, samt Sat. 173: Arvidus Frisius Cangasalensis, concionator castr. – Trol. son af f. d. akad. sekret. i Åbo, sedermera garnisons predikanten i Riga 1645, derefter kh i Kangasala 1656 Joh. Arvidi Frisius († 1672).
Lähde: V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 128.